- Project Runeberg -  Scandia / Band XIII. 1940 /
129

(1928-1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nordiska personnamnsordböcker.

129

extra noga, men denna brist tycks ha avhjälpts i de senare
häftena.

Som äldsta belägg för mansnamnet Godskalk anföres en
form Godescaldo från Knut den heliges gåvobrev i Necrologium
Lundense. Denna form finns visserligen i två senare avskrifter,
en från 1494 och en från 1662, men nekrologiet självt har
Godescalcol Se SRD III, 426, och 1923 års utgåva s. 3 f.
Dessutom karakteriseras Godskalk i ordboken som »Præst, er med til
ad udstede Vidne i Lund», under det att han i själva verket är
ett av de i gåvobrevet uppräknade vittnena, vilket är något helt
annat.

Något längre fram i samma gåvobrev står »Jn bruneslef.
dimidius quem soluebat REX a thurgislu filio gunstens». De
nämnda 1400- och 1600-talsavskrifterna ha thurgislo, Turgislo,
men ordboken har (under Gunsten) Thorgisla filio Gunstens,
alltså en obefintlig form av grumligt ursprung. 1923 års utgåva
(jmfr avtrycket i Dsk Hist. Tidsskrift IX: 3, 106) anföres i
ordbokens källförteckning, men av dessa exempel att döma har man
inte använt den i önskvärd utsträckning.

I den i nekrologiet införda brödraskapsöverenskommelsen
mellan Lund och Dalby av år 1136 nämnes s. 129 en Findor
prepositus och en Huglecus presbiter. Båda namnformerna ha
registrerats i ordboken, varvid Huglecus men inte Findor försetts
med den stjärna, som enligt inledningen betecknar avskrift. Då
handlingen i nekrologiet är att betrakta som originalet, bör även
H. vara utan stjärna. I andra fall saknas däremot stjärna, där en
sådan rätteligen hade bort finnas. Så saknas stjärna för formen
Atsero ur ärkebiskop Anselms brev till ärkebiskop Asger c. 1104,
fastän detta brev inte föreligger i original (jfr Sv. Dipl. nr 27).
Detsamma gäller den i ordboken därnäst anförda formen Ascero
i ett påvebrev från 2715 1133 (jfr Sv. Dipl. nr 30), där en
noggrannare undersökning dessutom visar, att denna form är en konjektur
från 1600-talet. Att ordboken gått förbi den i ett samma dag
utfärdat men också endast genom avskrift känt påvebrev (Sv.
Dipl. nr 29) förekommande Acerum är kanske däremot inte något
att säga om.

Det äldsta belägget för konung Erik Eriksson av Danmark
har i ordboken formen »6/i 1135 Ericum, Konge 1134—37». Brevet
(se Sv. Dipl. nr 33) är i den del, där konunganamnet förekommer,
endast bevarat i avskrift från 1494, varför stjärna under alla
omständigheter borde ha utsatts, men härtill kommer, att formen är
olyckligt vald, även om i detta fall ingen skada skett. Den står
nämligen inte i själva brevet utan i en sentida rubrik (»Fundacio
prebende canonicalis per Ericum regem» osv.), tillkommen sam-

9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 19:38:05 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/scandia/1940/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free