Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Lagerroth, Kielertraktatens tolkning och tillämpning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kielertraktatens tolkning och tillämpning.
Diskussionen kring Kielertraktaten hade sin
högkonjunktur under förra seklets sista år, närmare bestämt 1889
—1899. Efter unionsupplösningen 1905 har det i Sverige
varit nästan tyst om densamma. Reservationen betingas av
Varenius’ långa uppsats i Historisk Tidskrift 1931, benämnd
Kieltraktaten, dess genesis. I Norge har man ej i lika hög
grad förlorat intresset för det omstridda aktstycket. Vi
nämna Aall und Gjelsvik, Die norwegisch-schwedische Union,
ihr Bestehen und ihre Lösung, Halvdan Kohts till
hundraårsjubileet utkomna arbete: 1814, Norsk Dagbok hundre aar
efterpaa, och sist det arbete av S. Wollebæk 1928, som
föranledde Varenius att efter en paus på tre decennier göra det
ämne, å vilket han i yngre år i mästaren Alins spår
huvudsakligen anlagt juridiska synpunkter, till föremål för en
ingående realfilologisk undersökning.
Det minskade intresset för Kielertraktaten har rimligen
sin orsak däri, att den, huru man än ställer sig till frågan
om dess giltighet före 1905, i varje fall efter detta år saknar
all politisk aktualitet. Den, som nu igen tar upp den till
behandling, måste bereda sig på ett vida mindre auditorium
än det, sekelskiftets uttolkare kunde påräkna. Svårt kan
t. o. m. vara att få ens ett vetenskapligt auditorium att
lyssna. I den mån det ännu självt har personliga minnen
av unionen, torde det alltjämt känna leda vid
unionsproblemen. Mer betyder dock, att det rent juridiska
tolkningsproblemet — skall Norge enligt traktaten lyda under
Sveriges rike eller blott under Sveriges konung? — anses ha fått
sin slutgiltiga lösning genom den slutreplik, Alin 1899 ägnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
