Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Lagerroth, Kielertraktatens tolkning och tillämpning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
Fredrik Lager ro th.
ett mom. 2 och t. o. m. ett mom. 3 Om i traktater, som
Sverige ej avslutat, en avträdelse till förmån för ett visst
rikes suverän uppfattats såsom utan vidare gällande också
för hans rike, i fall där han blott har ett sådant, kan detta
intet betyda, när det gäller ett land, som under en serie
freder utbildat en egen schablon för avträdelser. Det ligger
en viss, under sista århundradet alltför bitter nationell
tradition bakom art. IV och VII. Formuläret är fixt och
färdigt i Fredrikshamnsfreden 2. Såväl i denna som i
Kielerfreden i dess äldsta gestaltning blir det först i ett mom. 2
klart, att de avträdda områdena skola tillhöra icke suveränen
själv utan hans rike. »Ces baillages, embrassant la totalité
du royaume de Norwège–-appartiendront désormais
en toute propriété et souveraineté au royaume de Suède et
lui restent incorporés», heter det i art. IV mom. 2, och orden
upprepas i art. VII mom. 2 endast med utbyte av de norska
stiften mot de pommerska provinserna. Till tryggande av
en sådan inkorporerings varaktighet lovar slutligen resp.
konung i mom. 3 både för sig och sina efterträdare och för
hela riket — man observere, huru de tre etapper, i vilka
vi följt avträdeisen, till sist ånyo bringas i erinran — avstå
från vidare anspråk på de avträdda områdena och löser
dessas invånare från den trohetsed, de svurit resp. krona.
Så väl genomtänkta och systematiskt uppbyggda äro
Kielerfredens cessions- och renuntiationsformler. Varför
då vid deras tydning fästa uppmärksamhet vid traktater,
som äro utformade på en höft3 och lämna åt läsaren att
1 Se och jfr Forssell a. a. s. 6.
2 Till kontroversen mellan Alin och Forssell rörande föregående svenska
cessions- och renuntiationsformler vill jag icke annorledes taga ställning än
att jag förklarar, att »rike» strukits i formelns början, därför att det ansetts
vara onödigt. Att det är »riket», som i sista hand tillgodogör sig
landförvärvet blir ju klart genom senare inkorporeringsbestämmelser.
8 Exempel på en dålig avträdelseformel föreligger i den av Alin, Fjerde
artikeln af Fredstraktaten i Kiel s. 73 ff. avtryckta Wienerkongressakten, där
det heter, att konungen av Preussen avträder till h. m. konungen av det
förenade konungariket Storbrittannien och Irland, konung av Hannover med
full äganderätt och suveränitet vissa tyska områden. Att det är i sin senare
egenskap han får områdena framgår ju alls icke av texten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
