Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Lagerroth, Kielertraktatens tolkning och tillämpning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kielertraktateiis tolkning och tillämpning.
213
gissa sig till meningen. Kielertraktatens centrala
bestämmelser fylla åtminstone i sin första redaktion så stora
stilistiska anspråk, att man kan våga taga dem på orden.
Konsekvensen av att Norge och Pommern införlivas
med resp. Sveriges och Danmarks riken blir att dessa
länders författningar skola gälla också för dem, således 1809
års RF för Norge och Kongeloven för Pommern. Detta
dock endast under förutsättning av att inga reservationer
gjorts till förmån för en viss rättslig särställning. Sådana
ha emellertid gjorts för Norge i art. V och för Pommern i
art. VIII. Den förra reservationen har dock knappt något
konkret innehåll att anknyta till, då det gäller det
närvarande, utan ställer i den äldsta svenska redaktionen i utsikt
ett återupplivande av norrmännens gamla rättigheter och
privilegier; därmed skulle det löftet infrias, Sveriges konung
i traktat av 1813 givit Englands om all möjlig respekt »pour
le bonheur et pour la liberté du peuple de la Norwège».
Reservationen till förmån för Pommern är — också i den
första svenska redaktionen — kortare men också mer
påtaglig, i det den anknyter till »droits, libertés et privilèges,
tels qu’ils existent actuellement». Att därmed avsågos de
kontitutionella akterna av 1810 och 1811 torde ha tett sig
klart med detsamma, ehuru dessa först i den definitiva
texten uttryckligen omnämndes. Då sagda aktstycken gåvo
en klassvis vald pommersk lantdag en vidsträckt
lagstiftnings-och beskattningsrätt, måste man säga, att Pommerns
inkorporering i Danmark skulle fått föga betydelse 1.
På ett tidigt stadium, så tidigt, att den danske
under-handlaren kammarherre Bourke icke hunnit få del av den
ursprungliga lydelsen 2, har nu i art. IV mom. 2 på
tillskyn-dan av Karl Johan med den svenske underhandlaren fri-
1 Se och jfr G. G. H:s anmälan av arbeten av Aubert och Yngvar
Nielsen i Hist. Tidskr. 1894 s. 33 ff.
2 Se Varenius, Kieltraktaten i Hist. Tidskr. 1931 ss. 139, 142, 157.
Varenius’ undersökning har för mig haft den betydelsen, att den visar, att
för min uppfattning »förargliga» uttryck i traktaten icke kunna bortförklaras
därmed, att de fått kvarstå som relikter av en äldre redaktion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
