Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Lagerroth, Kielertraktatens tolkning och tillämpning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218 Fredrik Lager ro th.
underkastat en flik av svensk lag. Väl att märka lägger
dock Kielertraktaten som sådan intet hinder för hävandet av
denna avvikelse från likställighetens princip. Det är av de
svenska grundlagstiftarnas goda vilja allena som sådant
beror.
Till stöd för sin egendomliga tolkning av art. IV
åberopar Alin en rad uttryck i andra artiklar av traktaten. Det
är dock klart, att dylika i förbigående gjorda uttalanden icke
kunna ha vitsord gentemot klara verba formalia i den
artikel, som för Norges framtida ställning allena är
konstitutiv. Eventuella motsägelser mellan centrala och perifera
bestämmelser låta sig, såsom också försökts, naturligast
förklaras på så sätt, att i de senare kvarleva relikter av den
åskådning, som möter i första versionen av art. IV.
Förklaringen är icke avvisad som oriktig därmed, att den slutgiltiga
versionen av art. IV visar sig vara utformad tidigare än de för
den Rydinska tolkningen förargliga bestämmelserna. Den
åskådning, Karl Johan velat utrensa, när han gav Wetterstedt
anvisning på den i art. IV vidtagna rättelsen, kan i alla fall
ha kvarlevat som gammal surdeg, när Wetterstedt och hans
medhjälpare utformade sekundära bestämmelser, som
rättelsens upphovsman hade mindre intresse för och därför
ägnade mindre uppmärksamhet.
En mönstring av de hakar, med vilka den Rydinska
tolkningen skulle vara behäftad, lönar dock alltid mödan
och skall här företagas. Den reducerar motsägelsernas
räckvidd högst väsentligt.
Uti art. XX avses, menar Alin, med »état» och i art.
XXIII med pays (sing.) lika väl Danmark med Pommern som
Sverige med Norge. Någon suverän ställning har således
lika litet tillämnats Norge som Pommern.
Häremot må följande invändas. Uteslutet är icke att
»état» i art. XX st. 5 kan avse redan Norge ensamt. Om
»pays» i art. XXIII avser Sverige—Norge, så betyder det
knappast någon avgörande vinst för den Alinska
lydrikes-teorien, som ju även den räknar med två kungariken, låt
vara det ena överordnat det andra. Likställigheten mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
