Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Lagerroth, Kielertraktatens tolkning och tillämpning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
Fredrik Lager ro th.
till prins Oscar omedelbart efter traktatens avslutande: la
Norwège est réunie à la Suède et forme un royaume séparé
et indépendant». Orden äro alltför klara för att kräva någon
tolkning. Alin kan heller icke bortförklara dem utan söker
reducera deras betydelse bl. a. med hänvisning till att de
nedskrivits i brev till ett barn. Men varför skulle man
uttrycka sig mindre korrekt, när man skriver till ett barn?
Det var dock av synnerlig vikt att prins Oscar, nu på sitt
femtonde år, fick besked om de principer, enligt vilka de
riken skulle förenas, som han en dag själv skulle styra.
Också heter det i Karl Johans förslag till k. m:ts
proklamation till norrmännen av den 22 jan. om kronprinsen: il est
animé des mêmes sentimens que nous à votre égard et il
les transmettra à son fils. I jämförelse härmed väger lätt,
att Karl Johan två år senare, då fråga var om ersättning åt
de norska landsdelar, som blivit lidande genom kriget i
Norge 1814, förklarar, att om Norge blivit förenat med
Sverige på det sätt Kielertraktaten föreskrev, kungen med
fri dispositionsrätt över alla till svenska statskassan influtna
norska statsmedel varit i tillfälle att ur denna gemensamma
kassa hämta tillgångar till nämnda ändamål, men att, sedan
Norge blivit ett särskilt och oberoende konungarike och
kungen svurit att tillämpa norska grundlagen, det vore
naturligt, att detta land allena lämnade nämnda medel1.
Motsägelsen mellan de båda uttalandena är dock icke så stor,
som i förstone kunde synas. I brevet till prins Oscar tar
kronprinsen omedelbart fasta på ordalagen i art. IV. Ar
1816 tänker han på att före den norska grundlagens tillkomst
Norge ännu icke ägde någon egen rättslig organisation utan,
om det ändock ville leva, måste använda sig av svenska
statsorgan.
Till styrkande av sin tolknings riktighet åberopar Alin
till sist yttranden av själva de fördragsslutande parterna,
Danmarks och Norges regeringar. Dessa om några borde
väl vara utslagsgivande?
1 Se Alin, Kielertraktaten s. 127.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
