Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Lagerroth, Kielertraktatens tolkning och tillämpning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kielertraktateiis tolkning och tillämpning.
225
det dock juridiskt ofruktbart att efterfråga, vilka former en
envåldskonung väljer för sin maktutövning. Svårt är att
förstå, huru Alin kan från sina egna utgångspunkter bli
tillfredsställd, när han tror sig finna, att generalguvernören,
som skulle vara att anse som svensk ämbetsman i ett Sverige
underordnat rike, befullmäktigades och instruerades i
ministeriell konselj. Om en del ärenden gäller, att det kunde
vara svårt att avgöra, om de voro svenska eller norska. Då
var man alltid på den säkra sidan, om man iakttog Sveriges
regeringsform.
Större intresse knyter sig till innehåll och ordval i
nämnda aktstycken. Redan i proklamationen ställer Karl
XIII i utsikt en fri konstitution för Norge. Ända tills
konungen efter hörande av folkets representanter hunnit giva
det en sådan och organisera landet i överensstämmelse med
den nya sakernas ordning, skall generalguvernören i sin
person förena det högsta militära befälet med högsta
makten uti styrelsens övriga grenar. Tydligen med art. IV för
ögonen förklaras, trots det nu icke gärna några stilistiska
hänsyn kunnat göra sig gällande, i Karl Johans instruktion
som generalissimus, att »konungariket Norge blivit till oss
och våra efterträdare på tronen för evärdliga tider avstått
samt med Sverige förenat». Formuläret till den ed,
generalguvernören skall avkräva norrmännen, utgör en tämligen
trogen kopia av 1813 års svenska trohetsed med endast den
förändringen att »rikets ständers fri- och rättigheter» strukits.
Varför har så skett, om Norges rike som helhet var att
betrakta som svensk undersåte?
Av det svenska besittningstagandet av Norge blev tills
vidare intet, ty norrmännen vägrade ställa sig Kielertraktaten
till efterrättelse. Till en del kan detta ha berott på att de
togo dess arkaiserande patrimoniala uttryckssätt på allvar \
samtidigt som de vägrade att acceptera Fredrik VI:s
förklaring, att den penningsumma, han i freden mottagit av Sve-
1 Rydin framhäver i a. a. s. 36 skillnaden mellan »med full suveränitet
och äganderätt» i folkrättslig och i statsrättslig mening.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
