Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Lagerroth, Kielertraktatens tolkning och tillämpning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
Fredrik Lager ro th.
han beger sig till Stockholm för att lägga hand vid verket.
Han talar blott om »arbete i förening med statsrådet». Ej
heller kan man skriva under på Alins förklaring att
»kommissarierna voro utnämnda och försedda med fullmakter i
den ordning, som av Sveriges regeringsform föreskrevs».
Vilken § i regeringsformen handlade om sådana funktionärers
utnämning? Rimligen icke § 28. Men ej heller § 32. De
kunde nämligen icke räknas som »sändebud hos främmande
makter». Visserligen voro de den svenske konungens ombud
i främmande land, men den myndighet, de skulle förhandla
med, var ju icke detta lands regering, som ju enligt svensk
uppfattning var Karl XIII själv eller pro tempore det norska
statsrådet, utan Norges ständer. Först så småningom gick
det upp för dem, som vid tiden för den svensk-norska
unionens tillkomst hade ledningen i Sverige, att den transaktion
med Norge, som man inlett genom konventionen i Moss, var
sui generis och icke var förutsedd i Sveriges grundlagar.
Sanningen härav har dock aldrig blivit klar för Alin och
hans skola.
Den rättsståndpunkt, Sverige intagit i konventionen i
Moss, har det rimligen icke övergivit under förberedelserna för
kommissariernas möte med stortinget. Med kraft framhäves
den också av kommissarierna inför storting och
stortingskommitté under mötena före stortingets principbeslut i
unionsfrågan den 20 okt. Sveriges och Norges förening under
ett gemensamt överhuvud i enlighet med svenska tronföljden
vore en huvudsak, som avgjorts i Kielertraktaten och ej finge
sättas i fråga, förklaras det i kommissariernas instruktion
från början av okt. Och i deras tal i Norges storting den
13 okt. säges ifrån, att de jämkningar, detta kunde vilja
göra i förslaget till grundlagsrevision, berodde av »det
högtidliga förklarandet av de bägge rikenas förening under en
konung men under ömsesidiga grundlagars helgd» 1. Med
de sista orden är dock även sagt, att Eidsvold accepterats
jämte Kiel, så till vida som det förra blott åsyftar Norges
1 Alin a. a. bilagor s. 223.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
