Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Lagerroth, Kielertraktatens tolkning och tillämpning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
Fredrik Lager ro th.
norska tillvägagångssättets försvarare gentemot möjliga
invändningar från de svenska ständernas sida. Bevisföringen,
som vi redan mött ett par gånger, är onekligen ett argumentum
ad hominem. »Med fästat avseende på rikets ständers eget
givna efterdöme, som», heter det, »vid en evigt minnesvärd
riksdag, under hotande yttre omständigheter likväl ej tvekade
att först stadga villkoren för den nya samhällsordningens
bestånd, innan de gåvo sig en konung att vårda och främja
deras frihet, visade sig Norges rikes representanter lika
värdiga deras bestämmelse och deras medborgares förtroende».
Det enda arrangemang, konungen, sedan tanken på de båda
folkens sammansmältning till ett uppgivits, reflekterar på,
är »en fullkomlig jämlikhet dem emellan» utan avseende på
deras invånarantal o. d. Jämlikheten ter sig rent av som
en konsekvens av det analoga sätt, varpå de båda folken
underkastat sig »den gemensamme regenten». Ur nämnda
synpunkt är det, som k. m:t ber ständerna besinna sig på
de §§ i Norges grundlag, »som stå i sammanhang med
stad-ganden av enahanda art i Sveriges rikes regeringsform».
Meningen är tydligen att i dennas text skola företagas sådana
ändringar, att resp. bestämmelser i Norges grundlag nu få
ovillkorlig giltighet. Dock antydes, att ändringarna icke
behöva bida den tid, som i RF § 81 är föreskriven.
Motiveringen härför är sådan, att den i efterhand ger ett försvar
för att icke heller Eidsvoldsförfattningens bestämmelser om
grundlagsändring iakttogos, när densamma reviderades av
hänsyn till unionen. Riksens ständer må, förklaras det, kunna
genast besluta om sådana frågor, som hämta sin grund i
rikets yttre förhållanden, och slippa den procedur, som
motiveras av hänsyn till den inre samhällsordningen.
Konstitutionsutskottet1 har utan skrupler följt de
anvisningar i fråga om raskt handlande, som lämnats av k.
m:t, och därvid gått ett stycke längre än denne själv. Den
av Norge inslagna linjen har följts endast så till vida som
ständerna rekommenderats godkänna de av den norska grund-
Dess betänkande är avtryckt hos Rydin a. a. bilagor s. 106 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
