Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Lagerroth, Kielertraktatens tolkning och tillämpning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kielertraktateiis tolkning och tillämpning.
249
lagens bestämmelser, som medförde ändringar i den svenska
regeringsformen, och därmed förvandla Karl XIII:s accept
av den norska konstitutionen från en betingad till en
obetingad. Den egna regeringsformens text skulle däremot
lämnas orubbad. I stället skulle föreningsvillkoren intagas i en
särskild av de svenska och norska statsmakterna gemensamt
fastställd riksakt. Det är samma arrangemang, som tidigare
förgäves föreslagits inom norska stortinget, och den svenska
motiveringen, som framför allt beståtts av A. G. Silverstolpe,
påminner om den norska. De frågor, som röra sambandet
mellan Sverige och Norge kunna, förklaras det, vara
verkliga konstitutionsfrågor utan att därför behöva behandlas
som de rent svenska och rent norska. Var för sig
konstituerade Sveriges och Norges författningar vardera områdets
olika folkmassor till en stat, existerande i och genom sig
och utan given gemenskap med någon annan. De
ifrågavarande stadgandena vore visserligen avsedda att konstituera
»hela massan av Skandinaviens inbyggare men icke ännu
till ett fullständigt helt utan till en partiell och villkorlig
samfällighet». Därför borde akten, varigenom k. m:ts
framställningar skulle antagas, vara en helt annan än
regeringsformen och denna förbliva orubbligen ägnad åt Sveriges
enskilta inre samhällsskick, så länge Norge enligt sin
medgivna rättighet fortfore att äga en för sitt. I den
oförmodade, men visserligen tänkbara händelse av föreningsbandets
upplösning borde Sveriges enskilda konstitution lika litet
som Norges ånyo behöva ändras för att vidmakthålla
vardera staten vid det skick, densamma såsom särskild var
ämnad att äga.
I överensstämmelse med konstitutionsutskottets förslag
ha ständerna handlat så väl i fråga om godkännandet av
nyssnämnda §§ i Norges grundlov som när det gällde
upprättandet av en särskild unionsakt. Dess långrandiga rubrik
ger kontentan av dess tillkomsthistoria och lyder: riksakt
till bestämmande av de genom föreningen mellan Sverige
och Norge uppkomna konstitutionella förhållanden, beslutad,
samtyckt och föravskedad på allmän urtima riksdag i Stock-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
