Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oscar Bjurling, Om oxstallningen och exporten av stalloxar från Skåne under årtiondena före och efter år 1700
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260
Oscar Bjurliiig.
klagade över att den i Sverige tillämpade tullsatsen var högre än
den i Danmark, varigenom de danska producenterna fingo ett
försteg 1. Slutligen funno myndigheterna för gott att bevilja
nedsättning i densamma. I mars månad 1668 hade visserligen den
svenska tullen »proportionerats» efter den danska, men därmed
var ej saken definitivt ordnad. Den 9 januari år 1669 utfärdades
nya tullbestämmelser, vilka samtidigt även inneslöto den
sedvanliga hänsynen till den svenska sjöfartens intressen 2. Tullklasserna
voro för export på wismarska och andra svenska fartyg till
Wismar 2 dr 6 öre smt för varje par oxar och till annan ort 2 dr
28 1/2 öre smt och för export på främmande och ofria fartyg 3 dr
9 öre smt per par. Den 26 september 1671 gynnades Wismar åter
med en mindre sänkning i tullsatsen. Den 27 januari 1672 höjdes
visserligen samtliga tullklasser men endast med 3 öre. Dessa
tullsatser kvarstodo sedan oförändrade intill den generella stora
revisionen av de svenska tulltaxorna år 1715.
Exporttullen — vilken ingick i stora sjötullen — var
emellertid ej den enda pålaga, som åvilade utförseln av stalloxar.
Dessutom skulle ju lilla tullen eller lantmannatullen erläggas vid
indrivandet till utskeppningsstaden. 1 en de skånska städerna år
1668 given resolution beviljades lättnad också i denna tull. Det
bestämdes nämligen, att lilla tullen å oxar, som indrevos till de
skånska städerna i och för export, skulle utgå enkelt och ej, som
tidigare, debiteras dubbelt. Häri gjorde man ingen ändring förrän
år 1700, då man synes ha återinfört dubbel lantmannatull i Malmö,
Hälsingborg och Kristianstad — sannolikt för att samla den
tillgängliga exportmängden i de återstående utskeppningshamnarna,
Ystad och Landskrona, och lättare kunna öva kontroll. Ett
»privat» försök av lilla tullens tjänstemän att (genom hård pressning
av tullbestämmelserna) år 1705 införa den dubbla
lantmannatullen även i de sistnämnda städerna3, skapade en indignerad
opposition. Bl. a. meddelade vice guvernören Falzburg
kommerskollegium, att detta förorsakat »een stoor skräck hoos de tyska
köpmännen». Och han målade oxstallningens framtid i dystra
perspektiv. Skulle köpmannen belastas med den nya
förhöjningen, for denne naturligtvis hellre till andra orter, t. ex. till Jyl-
1 C. G. Weibull, sid. 192.
2 Malmö tullkontor: inkomna brev. Landsarkivet i Lund.
3 Br. 2/3 1705 fr. överinsp. J. Stiernblad t. tullnären i Landskrona.
Petter Stare: av adelns egna oxar och de oxar, som dessa fått i betalning för
räntor av sina skattedragare, skulle endast enkel tull (lille tull) tagas, men av
de oxar, som adeln uppköpte i andra hand, skulle dubbel tull utgå.
Landskrona tullkontors ankomna brev. Landsarkivet i Lund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
