Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Kimbrernas boplatser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kimbrernas boplatser.
Den rådande åsikten om var kimbrerna bott är att det
varit i det nordligaste Jylland, längst upp på Ptolemaios’
»kimbriska halvö». I en undersökning: »Upptäckten av den
skandinaviska Norden» (Scandia VII, 80) har jag 1934 berört
kimbrerna. Jag gjorde därvid gällande att deras boplatser legat
inom ett helt annat område av Germanien än det man antager 1.
Mot denna min uppfattning har herr Gudmund Schütte gjort ett
inlägg: »Kimbrerne». Jag skall till svar å detta genomgå
källmaterialet.
De tidigaste uppgifterna om var kimbrerna bodde möter
vid början av vår tideräkning. De möter i två samtida
berättelser om det krigståg till lands och den flottexpedition som
Augustus lät företaga år 5 e. Kr. från Rhenmynningarna mot
det nordvestliga Germanien.
Den officiella berättelsen om flottexpeditionen är traderad
i Monumentum Ancyranum. Som slutpunkt för expeditionen
anges här kimbrernas land (usque ad fines Cimbrorum
navi-gavit). Om kimbrerna heter det vidare att de bor i samma trakt
som semnonerna (Cimbrique et Gharydes et Semnones et
eiusdem tractus alii Germanorum populi). Den andra samtida
berättelsen gäller både tåget till lands och flottexpeditionen. Den
är avgiven av Vellerns Paterculus. Denne var sjelv med på
tåget till lands. Slutpunkten dit hären och flottan nådde - - enligt
Monumentum Ancyranum alltså: kimbrernas land — är enligt
Vellerns Paterculus floden Elbe och om denna flod säger han i
samband därmed att den flyter förbi semnonernas område
1 Professor Otto Scheel i Kiel har i Geschichte Schleswig-Holsteins
II: 2, 1 s. 66 ff. (1939) behandlat problemet om kimbrernas boplatser. Den
svallande ordrikedom som utmärker hans framställning, kan inte dölja att
idéer och argumentering återfinnes i min undersökning av 1934.
Undersökningen nämnes inte. Och inte heller ges någon hänvisning till det föredrag:
Wie Europa Skandinavien entdeckte, som jag höll i Rostock vid Hansische
Geschichtsvereins och Vereins für niederdeutsche Sprachforschung
sammanträde där i juni 1933. Föredraget blev refererat i den nordtyska pressen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
