- Project Runeberg -  Scandia / Band XIII. 1940 /
285

(1928-1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Kimbrernas boplatser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kimbrernas boplatser.

285

(usque ad flumen Albim, qui Semnonum Hermundurorumque
fines praeterfluit). Semnonerna som bodde i samma trakt som
kimbrerna, bor alltså enligt honom vid Elbe 1.

Två författare från tiden intill mitten av det första
århundradet lemnar vidare uppgifter 0111 kimbrerna: geograferna
Strabo och Pomponius Mela. Den förre som man gerna på lösa
grunder misskrediterar 2, tillstår att han endast känner dem av
de nordliga germanerna som bor från Rhenmynningarna fram
till Elbe. Kimbrerna förlägger han någonstans inom detta
område. De bor enligt Strabo på en halvö här. Den senare, Pom-

1 Med den framställning som här getts och i betraktande av de
följande källställena, är det inte av någon avgörande betydelse för
bevisföringen huruvida Monumentum Ancyranum skall tolkas så som jag gjort att
kimbrerna ingick bland de folk om vilka det heter: Gallias et Hispanias
pro-vicia(s et Germaniam qua inclu)dit oceanus a Gadibus ad ostium Albis flum(inis
pacavi). Att kimbrerna inte skulle kunna tillhöra de »pacificerade» folken
här vilar på Theodor Mommsens tolkning av ordet pacavi (Res gestae divi
Augusti, 102); enligt honom skall detta ord betyda att pacificera genom att
betvinga rebeller som uppträder inom sjelva det romerska rikets gränser.
Kimbrerna begärde enligt Monumentum Ancyranum genom sina sändemän
Augusti och det romerska folkets vänskap; detta skall ange att de bodde
utanför riket. Men ifråga om pacavi är det för det första att märka att detta ord
endast är en konjektur av — Mommsen sjelv och att konjekturen svårligen
svarar till de tre ord som förekommer på samma ställe i den grekiska
monu-mentumtexten: êv ètgïjvï] xavêovrjoa. För det andra: att den antagna
betydelsen av pacavi inte täcker den betydelse ordet har exempelvis hos Cæsar, De
beilo Gallico VII, 65 — här betyder det utan varje inskränkning pacificera
och användes om folk som bevisligen bott utanför romarriket. Jmfr numera
Walther Kolbe i Göttingische gelehrte Anzeigen 1939, s. 159.

2 Strabo liksom Polybios angriper häftigt den nu förlorade
beskrivning som Pytheas av Massilia gav på Okeanos. Någon grund att med
anledning härav generellt frånkänna Strabo i sin ordning vitsord förefinns
inte. Och alldeles förfelad måste en av de specialanmärkningar anses vara
som man i detta sammanhang gerna gör mot Strabo. På ett ställe läses hos
denne: »Jag känner ingen som i äldre tid seglat utmed kusten till dessa
östliga områden bort mot det kaspiska havets mynning». Vad här säges
0111 det kaspiska havet skall vara ett förvrängt Pytheascitat, ett exempel
på den tendentiösa Pytheas-klappjakt som är en ren monomani hos Strabo.
Anmärkningen tar ingen hänsyn till att den rådande uppfattningen
mestadels var i antiken att det kaspiska havet gick in som en vik från Oceanen
(Lauritz Weibull, Jordanes framställning av Scandza och dess folk i
Veten-skaps-societetens i Lund årsbok 1925, s. 48; jmfr Arkiv f. nordisk filologi
XLI, 221).

19

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 16 12:05:34 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scandia/1940/0291.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free