Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Ombord på “Mongolian”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
a MM
som icke komma till sina respektiva platser enkom för att glänsa
genom sin okunnighet, utan som äro väl bevandrade i sina nya
åligganden. Om vi önskade vänta oss en större andel af verlds-
handeln, så skulle det i samma proportion vara oss angeläget att
sända endast män af den största duglighet att representera oss i
alla trakter på jordklotet. Ju kraftigare vår utrikespolitik hand-
hafves, desto större blifva vår nationella hedervärdighet och ära,
och desto större inkomster skola vi erhålla af våra kommersiella
förbindelser med verldsmarknaden. William McKinley och John
Sherman stå ju också nu vid vårt statsroder.
Medan jag skrifver detta, sitter här vid bordet en herre, som
först införde téodling på Ceylon. Försöket lyckades öfver för-
väntan, och han försöker nu detsamma i Mexiko. President Diaz
har inkallat honom och utfäst ett pris af 20,000 dollars för den .
första ”kista” té producerad af honom på mexikansk jord. Jag
tog mig friheten att göra honom till föremål för en liten ”inter-
view.” Det tager två år innan téplantan börjar gifva skörd. På
Cevlon egde han en kaffeplantage. Något slags skadeinsekt för-
störde dock denna. Vår man begaf sig då till de téproducerande
länderna, studerade grundligt téodling och återvände till Ceylon,
medförande lämpligt utsädesfrö, och nu är Ceylons té väl kändt
och värderadt på verldsmarknaden. Det gifver 1,200 pounds pr
acre på lågländerna, 250 på högländerna, och skördas året om.
I Kina skördas endast 30 a 35 pounds pr acre. Mannen i fråga
eger stora kaffeplantager i Mexiko och har nu på försök planterat
hardt när 200 acres med tébuskar. Om han lyckas är det liktydigt
med ett hardt när obegränsadt tillägg till vår systerrepubliks möj-
ligheter.
Jag frågade honom om arbete och arbetslöner. Han he-
talte i mexikanskt mynt sina plantagearbetare 10 till 12 dollars i
månaden jemte kost. Maten kostar honom cirka 1 dollar och 35
cents i månaden. I Förenta Staternas penningar betyder detta
5 till 6 dollars i månaden och ungefär 67 cents för maten för
hvarje arbetare. Han kunde köpa en kalkon eller två höns för
25 cents; kött kostade honom 64 cents, allt i mexikanskt mynt.
Jag frågade honom rörande hans tankar om Mexikos myntsystem,
om fritt silfver vore till gagn för ett land eller ej. Han trodde, att
man komme att fortsätta dermed i några år i Mexiko. Det dro-
ge kapital till landet, emedan andra lands mynt fördubblades i
värde i Mexiko, och de rika och förmögna betalte sina arbetare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
