Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Hvad jag hörde på Oceanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LER SSR
något vidare besvär deraf. De buro sjelfva sina ressaker och till-
läto ingen annan att bry sig dermed.
En gång företogo vi tillsammans en lusttur för att hvila efter
arbetet. Vi lemnade New York måndagen den 19 juli 1883, be-
sågo Albany, Rochester, Niagara-fallen, flera städer i Kanada, De-
troit, Chicago, Milwaukee, Minneapolis, St. Paul, Winnipeg, Yel-
lowstone Park, Helena, Butte (Mont.), Portland (Ore.), Puget
Sound, San Francisco, Sacramento, Oakland, San José, Salt Lake,
Teadville, Denver, de förnämsta platserna i Kansas och Texas, der-
efter New Orleans, Montgomery, Atlanta, Columbus, Savannah,
Augusta och slutligen Charleston, S. C., den 18 oktober, samt an-
kommo till New York på lördagen den 20de. I Galveston, Tex.,
hade vi två odrägligt varma dagar, då temperaturen steg till 104
grader Fahrenheit. Mig veterligt voro dessa de mest pröfvande
dagar herr Beecher någonsin haft. På denna rundresa af 17,000
mil höll herr Beecher 73 föreläsningar och 16 predikningar, af
hvilka flera i Irvingianska församlingar.
> Vi återvände från herr Beechers första besök i Nashville och
Memphis i maj 1870. Det var en kort tur, men af ovanligt in-
tresse för honom sjelf. Med undantag af en natt i Richmond, Va.,
år 1877, hade han aldrig variv söder om Mason-Dixon-linien. Jag
åtföljde honom på resan och till hans första bönemöte i Plymouth-
kyrkan efter vår återkomst, ty jag var förvissad att han nu äm-
nade skildra de mest intressanta händelserna på vår resa.
Jag bad herr Ellinwood (hr Beechers stenograf) att för mig sär-
skildt nedskrifva talet, hvilket han gjorde, och här är det nu, för
första gången utkommet i tryck:
Efter kriget syntes det mig, för första gången i mitt lif,
omöjligt att besöka södra delen af mitt fädesnesland.
Jag har alltid känt ett stygn vid tanken, att jag, en med-
borgare af Förenta Staterna, färdig att, om det så behöfdes, offra
mitt lif för fosterjorden, icke skall kunna utan lifsfara öfvergå
Mason-Dixon-linien, och att mitt namn skulle brukas i svordo-
mar när onda andar åberopas. Mina fosterländska känslor äro
djupt sårade, emedan jag, en laglydig, frihetsälskande man, skall
vara bunden inom vissa gränser i mitt eget land, då en slafegare
kan vistas hvarhelst det synes honom bäst. En plantageegare
som svänger sitt gissel öfver 500 slafvar kunde fara till Boston
och Niagara, ja till hvilken plats som helst, men jag som icke eger
någon, och icke kan öfvertygas om det rigtiga i att bruka mensk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
