Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Konstutställningen [Forts.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 171 —
ihåg, det Stockholm och Sverige i alla fall icke vore riktigt identi-
ska. Slutet blef dock, att alla, äfven hr Blanche, gillade kritiken,
som eger mer än god grund för sig. En turist, som i Stock-
holm ser huru dessa väldiga utvärdshus qväll efter qväll besökas
af tusentals, för att icke säga tiotusentals menniskor, frågar sig
sjelf ofrivilligt: "hvarifrån få de alla sina pengar och huru skall
detta lif verka på den allmänna moralen?”
Mr Harwood var ej belåten med den dagliga tidningspres-
sen i Sverige. Enligt hans mening, skulle någon en vacker dag
göra sin lycka just i Stockholm genom att utgifva en modern
daglig tidning, som innehölle nog nyheter och dessa färska och
välordnade samt skrifna i lämpligt språk och expedierade, innan
de blefvo gamla. Nu var det dubbelt intressant att lyssna. Det
var den nya verlden, som ville undervisa den gamla: det var den
gamla, som lyssnade med ett slags misstroende. Med undantag af
Sveriges miserabla tidningspost, hvilken i vissa rigtningar är ’un-
der all kritik, så synes det mig som den dagliga pressen i kung
Oscars land gjort ofantliga framsteg på de sista sju åren. Nog
äro nyheterna sparsamma emellanåt, meri man har ej heller så stor
källa att ösa ur som i Amerika. Den allmänna saktfärdigheten
och bristen på företagsamhet spåras naturligtvis här och der, jemte
något, som jag för min del mycket förvånade mig öfver, nemligen
Just svenska tidningsrapportörers slarf i fråga om korrekt
återgifvande af nyhetsinnehållet. Jag var sjelf flere gånger före-
mål för sådana der förargliga misstag.
En gång gjordes jag exempelvis till president för fyra olika
colleges på några dagar. Ingen amerikansk rapportör har någon-
sin behandlat mig frikostigare.
För öfrigt lofordade mr Harwood svenskarne både i vårt land
och hemma i Sverige på det hjertligaste sätt. Derigenom kommo
vi helt naturligt in på ett annat kapitel, nemligen hvad för ett folk
svenskarne i Amerika egentligen äro. Hr Blanche trodde, att vi
hurvudsakligen vore grofarbetare med en och annan handtverka’e
och affärsman instucken här och der. Han visste, att på senare
åren hade äfven bildadt folk börjat utvandra, men hade den upp-
fattningen, att den egentliga stammen utgjordes af just grofarbe-
tare. För min del förvånade jag mig ej öfver denna skefva åsigt.
Det är verkligen hufvudsakligen fattiga, olärda svenskar, som
utvandra, för att i Amerika finna en bättre utkomst. Men hr
Blanche kunde knappt veta, huru allt förändrat sig, sedan desse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
