Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Mot Norrland i sällskap med journalisterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FN LJÖG
molnen bildade en ofantlig trikolor, som följde oss öfver allt och
smekande utvecklade sig för oss.
Leksand är en vacker landtlig köping, medelpunkten för en
församling på 10,000 själar omfattande ett tiotal byar. På sön-
dagarne färdas befolkningen till kyrkan på stora, svarta sex- till
åttaårade båtar, hvilkas form liknar Venedigs gondoler. Qvinnor-
nas högtidsdrägt består af ett förkläde, randadt i lysande färger,
hvari rödt, grönt och hvitt äro förherskande, ett lifstycke och en
duk i rödt, grönt eller blått utanpå det hvita lintyget med korta
ärmar, en hög mössa af svart noppigt tyg med en röd tofs säkert
fästad på det blonda håret. Så klädda sitta de i båtens bakstam
med bibeln och psalmboken i sina händer pratande och glamman-
de öfver hvarjehanda saker. Föröfver sitta roddare, de kraftiga
duktiga karlarna, med blonda lockar lika tegarnes gulnade skörd,
med blå ögon och öppna anleten, bärande svarta filthattar, långa
rockar som falla ned i breda, böljande veck kring deras gestalter,
röda västar, knäbyxor af gult skinn, hvita yllestrumpor och sta-
diga, spikbeslagna skor. Några af dessa båtar aftecknade sig på
sjön, då vi anlände. Det var mycket angenämt att se.
Hela staden” är nere vid bryggan. Ett tiotal vagnar vänta
på oss. Leksands honoratiores stiga upp deri med oss, och nu bär
det i väg till kyrkan, en stor byggnad utan stil men pittoreskt be-
lägen i en grönskande almdunge midt emot det ställe, hvarest
floden Dalelfven, hvilken vi passera på en fast flottbro, utgår ur
sjön. Vid sidan af kyrkan ligger klockstapeln, en hög och mas-
siv träbyggnad i rysk stil helt och hållet svart af ålder.
Sedan vi med blottade hufvuden trädt in i kyrkan, höres från
orgeln Mendelssohns "Bröllopsmarsch.” Härpå sjöng en kör från
orgelläktaren en psalm af Luther. De vackra ackorden af den
religiösa melodien återljödo mäktigt under hvalfven och i det
helgade ställets halfskymning. En oemotståndlig rörelse grep
oss vid beröringen med detta kraftiga och friska folk, som för att
hedra sina främmande gäster, mottog dem i Guds hus, vid altarets
fot. Efter psalmen ljödo åter orgelns toner och Dalkarla-sången
brusade fram under hvalfven. Midt i koret dernere med sin hatt
i handen står en kraftig äldre man, en odalman i sin hembygds
drägt och sjunger med vibrerande röst den kära sången. Tårarne
rulla utför hans kinder. Denne landtman är verkställande direk-
tör för det jernvägsbolag, genom hvars försorg vi transporterats
hit och äfven för det bolag, hvars ångare skall föra oss från den
a Je OR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
