Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. I en trilla till Viksjö och en föreläsning om statskyrkan, missionsförbundet m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 275 —
Sveriges folkmängd den 31 december 1894 var 4,873,183
personer, och presterskapets antal 2,776, hvilket gör 1,755 perso-
ner för hvarje prest. Gå vi tillbaka till århundradets början fin-
na vi, att presterna voro betydligt flera än nu, under det att folk-
mängden var ungefär hälften af den närvarande, så att 1805 fanns
1 prest för 753 invånare. Presterskapets antal sistnämnda år var
3,202. År 1825 var siffran 3,476 (deraf kyrkoherdar och högre
presterskap 1,079, komministrar. 829, öfriga 1,568). År 1850
voro motsvarande siffror 3,354—1,103—893—1,358, medan 1896
siffrorna voro 2,776—1,323—897—360.
Under det att antalet kyrkoherdar och komministrar sedan
1823 ökats med 317, har deremot siffran för öfriga nedgått till
ungefär tredjedelen af hvad den var 1825. Denna förändring,
som måste anses i hufvudsak fördelaktig, torde bero dels derpå,
att huspredikanter och prestvigda informatorer nu ej förekomma,
dels derpå, att skollärare nu mera sällan äro prestvigda, dels
slutligen på minskad lust för inträde i prestembetet och ökade
anspråk i afseende på de befordrades anständiga aflöning.
Oaktadt den stora minskningen i antalet obefordrade borde
emellertid presterskapets antal i det hela hafva ökats, derest nya
presterliga beställningar inrättats i mån af folkmängdens tillväxt.
Att så ej skett, pekar onekligen på ett svaghetstillstånd inom
svenska kyrkan. Man jemföre t. ex. den stora tillväxten inom en
del andra embetsmannakårer, i synnerhet lärarekåren. Så har på
några årtionden folkskollärarnes antal i Stockholm mångdubb-
lats, medan presternas är ungefär detsamma. De under århun-
dradet nyinrättade kyrkoherdebeställningarna äro antagligen,
som förut nämnts, omkring 150. Ett rätt stort antal kommini-
straturer och dylika befattningar hafva under de senaste årtion-
dena tillkommit, men i stället har en hel mängd liknande beställ-
ningar indragits. Blott i Upsala stift — der för visso också
öfverflödet på obehöfliga sacellanier var störst — har kommini-
straturernas antal i sammanhang med löneregleringarnas genom-
förande minskats från 156 till 113. |
Jemföras landsbygd och städer, befinnes det, att minsknin-
gen varit störst i de senare. På 1,000 stadsinv. funnos år 1805:
1.52, år 1855: 1.38 och år 1890 blott 0.35 prester. Denna kolos-
sala minskning beror naturligtvis förnämligast på stadsbefolknin-
gens stora tillväxt under århundradets senare hälft, men äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
