Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXII. I Viksjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SETS
"norrlandskärror.” Vi gingo till fots i sakta mak uppför den
höga kullen. Damerna i sällskapet tycktes vara de bästa fotgän-
garne. "Amerikanen” redde sig sämst. Men ni skulle ha sett,
hurudan den der kullen såg ut. Jag påminner om dess höjd,
på det att mina läsare må finna det förlåtligt, att jag blef efter.
Innan vi kommo fram till höjden, hade somliga af oss besti-
git en ”nipa,” ett slags egendomligt formad kulle. Sagan förmä-
ler, att en stor skatt ligger dold i densamma, men att ingen kan
finna den, som icke iakttager absolut tystnad. Vi funno icke
skatten. Prostinnan var den säkraste af bergsbestigarna.
Komna halfvägs stannade vi för att äta matsäck. Det blef
en riktig "pic-nic.” Vår hedervärde kontraktsprost kunde icke
glömma att jag hade kommit ända ifrån det fjärran Amerika.
Han utnämnde sig sjelf till ”höfding,” ropade på sin ”squaw”
och uppmanade "sina tappre” att slå sig ned i en halfcirkel om-
kring honom sjelf. Vi gjorde nu vårt bästa att tömma matsäcks-
korgarna. Hvilket innehåll! När jag nu sitter och skrifver det-
ta, önskade jag verkligen att litet af den der matsäcken stode
framför mig. Min önskan är lätt förklarlig, ty jag skrifver dessa
rader långt före dagbräckningen.
Kl. 10:55 e. m. kommo vi till Säbrå och sade der farväl till
det öfriga sällskapet, för att i vår trilla” ensamma fortsätta till
Hernösand. Klockan half tolf voro vi framme vid biskopsgården.
Nästan hela familjen var uppe och väntade på oss. Klockan half
ett på morgonen i fullt dagsljus kröpo ”amerikanarne” till kojs i
sina beqväma sängar. En tjock gardin, som drogs ned för fön-
stren, skulle komma oss att tro, att det var natt.
Oförgätliga, nordiska sommarnätter! Jag tackar Gud för
att jag verkligen sett dem. Huru fattiga äro icke ens idéer om
sommaren, innan man verkligen sjelf upplefvat en af dessa obe-
skrifliga, härliga somrar i Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
