Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXIX. En dag på Gripsholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
|
|
|
j
i
Å
|
ET TEESE SP Sar EE VE VE Et FEI
— 459 —
(10 aug.) lätt konung Gustaff fundera och uppbyggia Gripsholms
Slott på then Holma som thet nu står.”
Afsedt att äfven tjena ssom befästning, blef slottet försedt
med särdeles fasta murar (i tornens nedre våningar 5 a 6 alnar),
palissader anbringades rundt kring stranden, och en vindbrygga
"förmedlade öfvergången från landsidan. Att konung Gustaf ofta
vistades här, bevisas af de många förordningar och sändebref af
honom, som härifrån äro daterade. Här firades också 1544 med
ett ståtligt gästabud den i Vesterås afslutade arfsföreningen. Den
då färdiga delen af slottet torde hafva utgjorts af Grip- och Vasa-
tornen med längan dem emellan (utom den vid århundradets slut
tillbygga lilla flygeln åt yttre borggården) samt fortsättningen
fram till nuv. teatertornet. ;
År 1572 tillföll Gripsholms slott yngste sonen, hertig Carl
af Södermanland, som då nyss blifvit myndig. Denne, som ofta
uppehöll sig här, både såsom hertig och konung, fortsatte och
fulbordade slottets uppbyggande i-dess ursprungliga gestalt. Ef-
ter Carl IX:s död innehades slottet såsom enkesäte af hans gemål
Christina af Holstein, (hvilken också här afled 1625).
Gustaf II Adolfs drottning, Maria Eleonora, innehade äfven
Gripsholm såsom enkesäte och verkstälde härifrån år 1640 sin be-
kanta flykt ur Sverige.
Denna första tid af slottets byggnadshistoria — dess Vasatid
— afslutas, då Carl X:s gemål Hedvig Eleonora af Holstein er-
höll Gripsholm (jemte vidsträckta andra förläningar) såsom lif-
geding. Hon bodde här ofta sjelf, och äfven hennes son Carl XI
och sonson Carl XII uppehöllo sig på Gripsholm. Riksenkedrott-
ningen vidtog flere förändringar så väl af slottets yttre som inre.
De vigtigaste af dessa voro det gamla höga yttertakets nedtagning,
vindsvåningens ombyggnad samt tillbyggandet af den s. k. Drott-
ningflygeln (två våningar och jordvåning). Det är Lifgedingets
tid eller den Carolinska tiden.
Under Gustaf III kom åter en ny tid för den gamla Vasa-
borgen, som betydligt moderniserades; den nuvarande teatern an-
ordnades i det förr s. k. kyrktornet (den derstädes inredda gamla
kyrkan hade spolierats redan år 1738). Drottningflygeln påbygg-
des med 3 halfvåningar, och den s. k. Kavaljersflygeln på yttre
borggården uppbyggdes. En mängd rum ändrades, och de festa
fönster och dörrar förstorades. Denna den Gustavianska tidens
karakter är ännu i mycket förherskande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
