Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XLIV. Åttio mil på kärrskjuts i Småland och Vestergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 530 —
kollega i Åsen. Den förre sände nemligen genast efter vårt ba-
gage och skickade sedan sin egen son med det till Åsen, och he-
gärde ändå ingen betalning för sina besvär. Tack.
I Bolmen sågo vi den vackra, stora insjön med samma namn.
I skogen nära intill stationen syntes från tåget tvenne rågetter,
hvilka på afstånd voro alldeles lika våra ”deer.”
Folket i denna trakt af Småland syntes mig vara öfvermåt-
tan saktfärdigt och konservativt. Jag tyckte mig aldrig hafva
sett maken, det bekännes fritt.
Det kom en liten snäll gumma på tåget vid en af småsta-
tionerna. Hon hade gått tio goda engelska mil till fots, för att
taga tåget vid sex-tiden. Från afstigningsstationen hade hon sju
mil qvar till stället, der hon skulle helsa på. På eftermiddagen
skulle hon resa hem igen. Det blef en dags promenad på bara
34 mil utom jernvägsresan. Hvad säga mina älskliga damer i
Amerika om en sådan fotvandring?
Hon såg ut att vara 45 år gammal ungefär och hade aldrig
förr rest med jernvägståg. När lokomotivet började rusa i väg
med den förfärliga farten af tio a tolf engelska -mil i timmen,
blef hon alldeles förskräckt och undrade oförstäldt, om det vore
rådligt att stanna qvar i kupén. Hennes barnsliga förskräckelse
var för mig, som var arg för det gick så förtvifladt sakta, alldeles
genomkomisk och bragte mig i godt humör igen.
I Bolmen träffade jag en treflig, meddelsam herre, som be-
skref mina kära småländingar i dessa bygder alldeles i samma
drag, som jag sjelf hade gjort förut.
Det är alltid angenämt att blifva befäst i sin egen öfver-
tygelse.
Innan det glömmes ville jag uppriktigt och så kraftigt som
möjligt uttrycka min förtjusning öfver postsparbankerna i Sve-
rige med regeringen der bakom såsom borgen för att insättaren
icke skall bedragas. Deri är Sverige före oss 1 Amerika. 0, hvad
det är rysligt illa stäldt med våra sparbanker i detta land. Tusen-
tals arbetare och löntagare insätta förtröstansfullt sina besparin-
gar under åratal i en af dessa banker och — en vacker dag ha de
ingenting. Hvarje sparbank borde göras lika god och säker som
sjelfva Onkel Sams regering. Att det är möjligt för en spar-
bank att bedraga, det är i och för sig en landsfara och ett upp-
lösningselement ibland oss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
