Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XLIV. Åttio mil på kärrskjuts i Småland och Vestergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
k FASS
sin fleråriga verksamhet framfört barnaundervisningen till den
punkt, att den icke heller blef af lagstiftningsmakten obemärkt.
Med hänvisning till dessa kunde biskop Spegel för konung
Karl XI föreslå att i 1686 års kyrkolag det stadgande inginge,
att en allmännelig bokläsning hos gemene man skulle bringas i
bruk.
Hvad frukt reformationsårhundradet medfört i kunskaps-
väg och i grundläggande af en sann religiös kärna hos folket haf-
va vi nu till någon del anfört.
Vidskepelsen var visserligen icke besegrad, okunnigheten icke
heller, men religionen beherskade stat och kyrka. Lagstiftningen,
det offentliga och enskilda lifvet började mera bära prägeln af
kristendomens inflytande. Förglömmas bör ej i folkundervisnin-
gens historia en af svenska kyrkans i obemärktare ställning stå-
ende lärare, Daniel Anander, målsman för den rörelse som för-
beredde pietismen. Är 1683 utgaf han från trycket en skrift,
hvari han yrkar reform af det då rådande stela predikosättet,
men han framhåller äfven om nödvändigheten af skolor i hvarje
församling och hemställer, att det vore nödigt uppföra skolhus,
att barn af begge könen der undervisas, att aflöning till lärare
ej finge bero af föräldrarnes godtycke, utan bestämmas af lag.
Hvarje undervisning i kristendomens sanningar måste byg-
gas på den kateketiska såsom grundval. Att såsom då oftast
skedde genom katekespredikningar söka undervisa fullt okunni-
ge vore lika orimligt som att lära innanläsning och grammatik
genom föreläsningar från katedern. Till stöd för sitt förslag
åberopar Anander Tyskland såsom exempel, der nästan i hvarje
by skickliga lärare funnos. Skulle vi då stå tillbaka, säger han;
eller skulle de få skolor som finnas vara tillräckliga, der icke fullt
hvar hundrade gosse hade tillträde till undervisning och det qvin-
liga slägtet vore nära uteslutet. Icke heller behöfdes så vidlyf-
tiga åtgärder. Till lärare kunde en skicklig klockare användas,
hvilken skulle stå under pastors tillsyn och skulle biskop och pro-
starne vid visitationer ransaka om huru denna angelägenhet sköt-
tes. Anander säger vidare: faddrarne, som nu vanligen bli löf-
tesbrytare, skulle genom att nitälska för sina gudbarns skolgång
kunna något lätta sina samveten.
Kunde detta Ananders yrkande på folkskolor i hvarje för-
samling icke blifva annat än en ropande röst i öknen, så vittnar
likväl detta jemte öfriga framträdande yrkanden om, att ett all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
