Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
229
Sist bland stammar vinterhvita
■Sjunker han — hans kraft är tömd;
Kan dock ej sin tanke slita
Från en hägring en gång drömd.
Kan det vara
Villa bara?
Toner nalkas underbara,
Vid hans kind en vinge rör. -
»Tack Guldfogel,
Tack Guldfogel!
Blif det sista som jag hör,
Sjung för mig än då jag dör.» —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
