Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
Jag är trä — och du är ock detsamma!
Trots ditt forna pris,
Duger du blott mata härdens flamma,
Arma, svarta ris!
Du var den, hvars ungdom hlef omgärdad
Ömt på utsökt grund;
Lemnad åt sig sjelf, min kraft hlef härdad
För min pröfvostund.
Derför blef jag vuxen alla strider,
Ödet mig beskär —
Arma ranka, blottad nu omsider,
Se hur svag du är!
Rankan, döende och tryckt til! mullen,
Endast gaf till svar:
Medan solen log och värmde kullen,
Drufvor här jag bar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
