Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
............................... S C E N E N ................................i..
EN MASKERADBAL PA KUNGL. TEATERN
Av docent GUNNAR JEANSON
8n masQ.evad.6al på (Jiung(iga teatern. Scen6i[d ur aQt IV
Almberg dr. Preinitz, foto.
Den alltid lika omdebatterade, lovprisade och
häcklade konstform, som kallas opera, har under sin
utveckling alltifrån de första försöken på renässansens tid och
intill våra dagar oavbrutet fluktuerat mellan de båda
motpolerna »stilisering» och »naturalism». Den senare
så våldsamt kritiserade 1700-talsoperan betecknade med
sina slutna former, sina skarpt åtskilda recitativ och
arior och sin koloraturrikedom en klar
stiliseringssträ-van. Då denna stelnade i ett konventionellt schema,
kommer en vändning åt motsatt håll med Gluck, vars
tendenser föras vidare av Wagner. Den veristiska riktningen
driver operan till en naturalistisk överdrift, och i vår
tid befinner sig operan åter vid den kritiska punkt, då
den, i motsvarighet med allmänna tendenser inom
konsten, söker sig hän mot stiliserad dramatisk gestaltning,
mot mera sluten musikalisk arkitektonik och bort från
realistiskt illustrerande ledmotivsteknik. Denna nya
reaktion för bl. a. det goda med sig, att många utmärkta
verk, som långa tider underskattats, återuppstå med
förnyad livskraft och förmåga att fängsla. Den är också
gynnsam för uppskattningen av Verdi — en mästare,
vars konst till stor del fått lida en oförtjänt kritik under
de wagnerska reformernas högkonjunktur.
Man fick ett glädjande belägg härpå vid K. teaterns
framförande av En maskeradbal. Valet av detta verk
från det mellersta skedet i Verdis produktion—det skrevs
odlat och skänkt svensk scenkonst en imponerande rad
framstående skådespelare. Men därmed är det i det
närmaste slut. De unga (i flesta fall vid fasta teatrar) som
väckt förhoppningar, komma från elevskolorna. Det
märks också att de ha en ganska spröd och lättblekt
drivhusfärg. Ibland kan man även få anledning misstänka,
att det mera är relationer än förmåga som fört dem
fram i rampljuset.
Att följa landsortssällskapens personförteckningar år
från år kan sannerligen göra en beklämd. Namn komma
och försvinna lika hastigt. Två tredjedelar av
sällskapens personal består av människor som knappast mer
än luktat på teater, amatörer och knappast det ibland.
En del teaterdirektörer dra sig inte heller för att på allt
annat än smakfullt sätt utnyttja ungdomar från goda hem,
ungdomar som av svärmeri eller äventyrslystnad börjat
• kuska omkring i landsorten. Deras kvalifikationer bestå
i att de erhållit en kort tids privat undervisning. En
hel del av dessa s. k. teaterskolor borde för övrigt ge
anledning till uppmärksamhet. Det bedrives ett ganska
? .............’ . .. ’ .. .
I A t e l i e r Monaco
4
Birger jarlsgalan
-2 7-
’i
Eleganta damhattar f
j MARTIN SÖDERQVIST
j Pälsatelier - Damskrädderi
| REGERINGSGATAN 51 STOCKHOLM
164
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
