Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iiinililiiiuiiiiiimiiiiiiiimimmiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiilliiiilililiiilliililiiiiiiililillililliiiiiiimiiiiiii:iMiiiM SOEN EN ■■i’«>iiiiliiiiiiiiiiiMiiiiiiiiiiiiiiiiMiiiilillliiililiiiliiiiiilMiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiitMiiiiiiiiiillillllllllllllllliiliii
LUNDASTUDENTERNA PÅ STOCKHOLMSVISIT
En till sista plats av en entusiastisk publik fylld salong mötte
herrar akademici från den sydsvenska lärdomsstaden, då de
gjorde kungliga huvudstaden den äran. Vad de hade att bjuda var
ju inte precis av färskaste datum, men det var i stället känt
och beprövat av mer än en generation och befunnet
oemotståndligt roande. Man gav nämligen det gamla hederliga
studentspexet U a r d a, och varken de engelska studenterna med sin
moderniserade Shakespeare, Uppsalastudenterna med sitt
me-deltidsspel eller Stockholmsstudenterna med sina moderna, hög-
litterära föreställningar torde ha vunnit sin publiks gillande i
så hög grad som dessa sävliga skåningar. Man tänkte inte alls
på det amatörmässiga utan roade sig kungligt åt den sköna
prinsessan med sin breda skånska och de röstbegåvade
mumiegubbarna, av vilka den ene ur djupet av sin balsamerade mage
hämtade upp toner, som kunde kommit en Ivar Andrésen att
blekna av avund. Alla andra muntrationer att förtiga. De
lundensiska herrarna torde ha fått ett mycket gott intryck av
den tacksamma stockholmska teaterpubliken.
— Vi försummade naturligtvis inte ett besök på den parisiska
skräckscenen Grand Guignol. Där såg vi ett förfärligt hemskt
stycke om ett skepp, vars hela besättning av någon anledning
blir blind, en del av dem dör, ett par sticker knivar i huvudet
på varandra, och det är rysligt ruggigt. Men faktum är att inte
ens vi, som så väl känner till teatertrick och sådant, kunde dra
på munnen — man var fullkomlig paralyserad av
skräckstämningen. Teatern förfogar också över briljanta skådespelare.
Efter detta hemska stycke följde en fars, såsom fallet alltid är
på denna teater, publiken behöver väl få sina nerver i ordning
igen innan den kommer ut ur lokalen.
— Me ni ska inte tro att vi bara roade oss, säger
Karl-Gerhard och ser mycket trött ut, jag satt mest hela dagarna
ända till middagen på mitt hotellrum och arbetade. Utom en
dag förstås, då vi var ute i Boulognerskogen och lunchade under
blommande syrener. Gud, vad där var härligt!
— Och så var vi ute vid Versailles, fortsätter hr Dalquist,
och lekte rococo och dansade menuett på trädgårdsgångarna.
Det var mycket vackert och parisarna beundrade oss storligen .. .
Men var snäll och skriv opp, att vi inte var uppe i Eiffeltornet!
Babette.
HELSINGFORS. — Svenska teatern har nyligen haft premiär
på ännu ett inhemskt lustspel, S j ö v i 11 a n, som till författare
har en ung Helsingforsdam, fröken Birgit Möller. Stycket
visade sig enligt kritiken äga en del betingelser att förströ
publiken. Personteckningen vittnar om observationsförmåga, och
dialogen saknar icke heller vissa poänger. Den debuterande
författarinnan är icke alldeles ny som pennfäkterska. Hon har på
sitt samvete några barnböcker och en del noveller, och dessutom
är hon en skicklig översättarinna från engelska och italienska.
Hon har sålunda bland annat översatt Pirandellos noveller.
Alla Rolf~melodierna
— pa —
Polyphon och Brunswick
skivor
Rolfs största succés ”A, om det bara var min”
POLYPHON
Det förnämsta märket
385
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
