- Project Runeberg -  Scenen. Tidskrift för teater, musik och film / 1927 /
410

(1919-1941)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 12

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

liiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiMiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii S C E N E N HiiiiiiHiiiiiiiiiiiiHimiiiiiiiMiiiiimiiiiiiiiiiiiiiiMuiiiiiiiiiiiiiiuiiiiiHiiiiiiiMiiiiiiiiiiiiiMiiiiiiiiiiniiiini

HERRSKAPET GUITRY ÅT E R I PARIS

Yvonne IPrintemps

(J. S. A.-turnén inbringade många kaila dollars.
— Snabbdiktning och ny publiksuccés på Edouard
Vil. —- Sacha har magrat och Yvonne har mognat

Förra hösten då francen höll på att förlora sitt värde
skrev Sacha Guitry kontrakt med Amerika. Efter den
dåvarande kursen skulle han och hans fru förtjäna
omkring en miljon francs i veckan, översatt i annat mynt
blev det ett rekordhonorar som inga andra sceniska
franska artister åtnjutit. Sacha lät också fotografera sig
när han skrev under kontraktet och tidningarna
publicerade kortet. Han är nämligen mån om att göra
reklam.

På grund av amerikaturnén har Paris fått undvara
herrskapet Guitry hela vintersäsongen. Segerbulletinerna
från U. S. A. ha kommit med passande mellanrum.
Bildmaterial har distribuerats ganska ofta. Det gällde att
behålla den kära publiken i Paris. När man räknas
bland stadens sevärdheter har man vissa skyldigheter.

Hur gott om teaterstjärnor det än finns i Paris så är
det någonting särskilt med Guitrys. Hela världen har
reda på dem och alla turister med självaktning måste
se dem. Man saknar deras namn på affischpelarna, när
de äro ute på någon turné. Och herrskapet brukar inte
bli borta så länge åt gången. Affärerna gå så bra i Paris
att det inte behövs. Men nu var som sagt francen dålig
och Amerika bjöd på riktigt guld. Det är bara mänskligt
att resa över och hämta några miljoner. Under tiden
har francen repat sig och Paris kan betala igen.

Sacha Guitry behöver aldrig många dagar på sig för
att skriva en pjäs. Så fort han kommit tillbaka från
Amerika satte han sig på tåget och reste till Rivieran
för att dikta. En vecka senare engagerades ensemblen
och repetitionerna kunde börja. Själv gör han alltid
den manliga huvudrollen och Yvonne Printemps får den
kvinnliga. Publiken kommer ju också för att se dessa
båda artister och Sacha vet sina skyldigheter. Birollerna
bli bara staffage. Sista akten i det nya opuset spela de
själva.

Det förefaller mig som om Sacha Guitry inte längre
spekulerade på världsmarknaden som dramatisk
författare. Hans sista arbeten äro nämligen så personliga
och så direkt skrivna för dem själva, att de knappast
kunna tolkas av andra artister. I Paris har han ju
alltid svartsjukt vakat över sina roller, och endast tillåtit en
annan aktör göra en av dem denna säsong. Det skulle
gå ett Guitry-program, som vanligt på Edouard VII, och
Sacha tillät i nåder en skådespelare av helt annan typ
uppträda i en roll som han skrivit för sig själv. Yvonne

Av övriga revyspelare må nämnas Elna Panduro, som
givit Svasse Bergqvists »Mina damer och herrar» — dock
ej med större framgång — och John Liander med »Från
mun till mun» och Sera Achmed som främsta
attraktion. Även Ivar Kalling, som ända till nu utnyttjat
»Eb-beröds banks» folkliga tillgångar, har tillsamman med
Martin Sterner haft en framgångsrik revysejour i
landsorten, från början lokaliserad till nyårsrevy i
Norkö-ping och till väsentlig del byggd på utstyrsel och
tekniska arrangemang.

Denna lilla översikt är gjord närmast med
utgångspunkt från spelåret på Norrköpings teater, som ju är en
av centralpunkterna i landsortens teaterliv. Vad man
främst saknar är de stora initiativen från landsortens
egen sida. Teatern är ju även den en affär — tyvärr —
och man drar sig för att göra ett stort slag och sedan
förlora det. Men något mera djärvhet kunde man ha
rätt att begära.

F—er

410

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:10:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scenen/1927/0410.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free