Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fliliiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiimiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii SCENEN iMiiuiMiiiimiiiiniiiiiiiiiiiiinmimiiimiiiiimiiiiiiimmiiiitmiiimmiuiiiiiiiiiiiimimiciiniiwiliilMi
TRUBADUREN I NY DRÄKT
Verdis gamla paradopera har uppstått på vår kungliga
sångscen i ny skrud och med ny besättning i de
viktigare partierna. Jon-Ands dekorationer åro enligt M. P.
i Sv. D. hållna, dels i en modernistiskt förenklande, dels
i en naturalistisk stil. Några tablåer ha en utomordentlig
både arkitektonisk och målerisk skönhet, som t. ex. första
aktens trådgård eller klostergården i andra akten.» K.
A—g anser det misslyckat att »göra en modern
inramning till denna musik och text, som faktiskt bör
jämställas med oljetryck från mörkaste adertonhundratalet.
Det är emellertid Jon-And till stor heder, att han lyckats
göra något synnerligen tilltalande, trots att det
dekorativa minst av allt kan betecknas som kongenialt med
musikdramat.» Herbert Sandberg skötte taktpinnen, och
hans ledning utmärkte sig enligt M. P. »genom klarhet
och smak. Särskilt i sista akten gjorde hans taktpinne
verkningsfulla ingrepp i orkesterns spel.» Kvällens hästa
sångliga prestation var Kerstin T horborgs Azucena, som
K. A—g fann »helt enkelt underbar», och M. P. förklarar
hennes zigenerska »musikaliskt genomanalyserad, varje
fras har den rätta karaktäristiken, och varje ton en
dramatiskt levande betydelse.» Einar Beyron var på
premiärkvällen av helt naturliga skäl en smula indisponerad
— den unge tenoren har ju utnyttjats nästan hänsynslöst
under denna säsong — och kunde därför icke prestera
sitt bästa i Manricos tacksamma parti, medan däremot
Greta Söderman briljerade med sin röstfägring som
Leonora. Även Einar Larson som greve Luna företedde
vissa trötthetssymptom, men i det stora hela var dock
hans stämmas klangskönhet överväldigande, vilket
märktes på publikens entusiasm. , r „ Q
Jxevstin Öporborg oct) öinav J-jarson
som SJlzucena ocf) Qreve Jduna i c?5 r u 6 a duv e n
Almberg & Preinitz, foto.
Scenbild från andra aktens första tablå i Trubaduren
Almberg Preinitz, foto.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
