- Project Runeberg -  Scenen. Tidskrift för teater, musik och film / 1927 /
738

(1919-1941)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 23-24

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i!iiiiiiiii!iiiii!imiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiMiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii:iniiiii S C E’N EN ....................................................................................................iimiiiiimiiiiiiiniiiiiimiiiiihiiimiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

ÅSKMOLNET ÖVER NYBROPLAN

Det råder en viss frid och stiltje inom den samtida
svenska litteraturen. Sedan den hätska turneringen för
femton år sedan, då Strindberg grep till stora klubban
mot nittio talister na, enkannerligen Heidenstam och
Levertin, kan man inte tala om några vittra fejder i stil
med dem som upprörde själarna på nyromantikens tid.
Den gamla hatkycklingen Svenska Akademien har
omsider anpassat sig efter tidens krav och kring bordet med
sockervattensglasen församlat det tongivande kotteriet
inom litteraturkritiken. Kraftigare missljud förspörjas
allt mera sällan och nå sällan den bildade medelklassen,
som tryggt håller sig till vad professor Böök, som själv
deklarerat att han är en borgarbracka, med pondus och
brio slår fast i sina recensioner.

*



Då företer onekligen teatervärlden för närvarande en
vida livligare och mera problematisk anblick. Är Thalia
verkligen krasslig, så råder det åtminstone inte någon
tryckande tystnad kring hennes sjukläger. Där saknas
inte homöopater och kanske även nya legitimerade
läkare, som anse sig sitta inne med den rätta
föryng-ringsmetoden. Främst bland dem märkes naturligtvis
doktor Lindberg med sin elektriska ljusbehandling och
sitt gymnastiska 4-timmarssystem.

Det var inte just igår som en konstnärlig reform satte
lidelserna i så pass livlig svallning som
»trappdramati-ken». Man ser i alla fall att den svenska trögheten kan
ge med sig, om ett bra slagord kreverar i det rätta
ögonblicket.

Det är inte bara bland scenens folk som den nya
tekniken har hänförda anhängare och bittra motståndare.
Redan vid premiären på Fedra — som enligt en kritiker
inledde en ny epok i den svenska teaterkonstens historia

— delade sig publiken i två skilda läger.

*



Vilka äro då de mest vägande invändningar som riktas
mot systemet Lindberg?

Den ena gäller ordet. Texten, dialogen, som väl i alla
fall är styckets stomme och själ, får sitta emellan under
balansgången på trappor, avsatser och cylindrar.
Förfat-tarrätten blir skamfilad. Repliken blir inte längre
huvudsak, utan posen och belysningen. Precis som i filmen.

Så säga bl. a. litterärt betonade recensenter.

Men det är nog inte rättvist mot Per Lindberg. Han
lär tvärtom arbeta mycket energiskt med diktionen.
Konstkritikern Gotthard Johansson, numera den ende
begåvade i Aftonbladet, påstår till och med, att just detta är
hans största förtjänst, medan det dekorativa är lians
»minst starka» sida. Det hade ju varit ännu trevligare
för Lindberg om konstkritiken hade berömt hans
dekorationer och litteraturkritiken hans uppsikt över
alexandri-nerna, i stället för tvärtom.

Den andra invändningen mot systemet går djupare och
berör dess farligaste konsekvens. Den gäller de
övergrepp med vilka en sådan regikonst inte kan undgå att
inkräkta på individualitetens rätt.

För ett par veckor sedan skrev en beundrare av Pir
andello en lovsång till det moderna dramat under
rubriken »Människan får huvudrollen.» Nå, det har väl
människan alltid haft, när det inte varit frågan om hästopera.
Men kanske skulle man som ett karaktäristikon för
modern teater i stället kunna säga: Regissören får
huvudrollen. Ja, i vissa fall till och med: regissören får alla
rollerna.

Är nu regissören en diktatorisk och starkt
fantasibe-gåvad ande, säger det sig själv, att svåra och ödesdigra
kollisioner inte kunna undvikas. Och de ha också följt
slag i slag. Systemet Lindberg har framkallat en kris vid
Nybroplan, som har ett visst tycke av palatsrevolution.

Det ligger i sakens natur att en sådan regissör hellre
arbetar med nytt och vekt människomaterial än med
redan fullfärdigt och stelnat. Det medför den
obestridliga fördelen att unga krafter föras fram i
strålkastarljuset. Men frånsidan är lika oundviklig: de äldre och
beprövade trängas tillbaka.

Inom intresserade men mindre initierade kretsar
började man i oktober 1927 undra, hur länge det skulle
dröja innan man fick se Anders de Wahl, Ivan Hedquist,
Nils Personne, Oscar Johansson — kort sagt, några av
teaterns yppersta manliga krafter, på scenen. Det dröjde.
Den första snön hade redan fallit, då omsider de Wahl
kom fram och skakade sin man som den fjättrade och
förviste Sigismund... Och finge man tro ryktet, var
det på ett hår när att vi fått se Lindbergsprotegén
Gabriel Alw i stället.

Nå, det medges gärna, att med en vrickad fot har man
små utsikter att reda sig på Dramatens scen numera...

Och Hedquist! De som inte äro med i
klubbdramatikens litterära sammansvärjning ha ännu inte fått höra
hans djupa, dämpade och distinkta stämma.

*



Anders de Wahl gör ingen hemlighet av att han vill
gå därför, att den nya regimen inte lämnar tillräcklig
plats åt hans individualitet. Det är den välkända
historien: Vår nåde och Ers nåde trivas inte under samma
tak.

Och i samma veva lägger Dramatiska teaterns doyen,
Nils Personne, in sin avskedsansökan.

Systemet Lindberg går ut över individualiteten — men
det visar heller inte någon större vördnad för traditionen.

Tre pjäser från le grand siécle på en säsong — och Nils
Personne får inte vara med i någon av dem! Vem skulle
ha kunnat tänka sig något sådant ännu för ett par år
sedan!

Ingen lär vara oersättlig, heter det ju i ett gammalt

Fä* varje dag som går blir konkurrensen skarpare
inom-alla brancher 9iptop kvaliteer till billiga priser är dagens
lösen. Vara 8 olika théer- begär av Eder handlande att
få se vår katalog och prislista - i 32 olika förpackningar
borga en för aRa och. alla för en för vårt motto:

Endast det bästa är gott nog t

738

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:10:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scenen/1927/0738.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free