- Project Runeberg -  Scenen. Tidskrift för teater, musik och film / 1928 /
65

(1919-1941)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VAD VI SKA DANSA OCH HUR VI SKA DANSA

Balsäsongen har tagit sin början och den stora frågan är nu
återigen: hur skall man i år uppträda på dansgolvet, vilka pas,
vilka turer, vilken rytm? Förra året vid det här laget behövde
man knappast fråga någonting i den vägen, ty redan under
hösten hade charleston erövrat hela det dansanta Stockholm till
den milda grad, att man hade svårt att låta bli att vända in
tårna och knäskålarna, även när det spelades one-step, blues,
ja till och med vals. Men man förtog sig tydligen, och enligt
utlåtande från sakkunnigt håll ligger nu charleston i
dödsryckningarna. Så säger åtminstone fru Lisa Bryde, till vilken vi vänt
oss med våra spörsmål i saken.

Vidare få vi veta, att charleston icke torde komma att
efterträdas av sin släkting i genren, black bottom. Det är ju
tråkigt för den som med mycken möda lyckats öva in de delikata
höftrullningarna och fått den korrekta spända bågen i bakre
vaden — men det är så mycket angenämare för den, som dragit sig
för att ta befattning med denna sista negerkomposition, som alltså
icke kommer att bli modedansen i år. — Men vad dansar man då?

(~M.ärta teiners i (iRav(-Qevf)ards revy
Foto E. {Börner, Gbg.

— Tango, säger fru Bryde, tango och foxtrot. Och med
foxtrot menar man både den numera starkt modererade charleston
-rytmen och vad man annars brukar kalla one-step. Samt som
sagt tango. Denna dans är nu så oerhört gouterad överallt
utomlands, att den i allmänhet spelas som varannan dans på
restau-ranterna, men underligt nog har den aldrig fått riktigt insteg
här i Sverige. Det beror nog också till en stor del på att våra
danskapell icke kunna spela tango, de ha icke fångat den rätta
rytmen utan spela den antingen som fox-trot eller också i en
oändligt släpig takt, som var berättigad förr i världen, då man
dansade tango med långa, smygande steg och djupa nigningar
och svängningar. Detta är emellertid alldeles bortlagt. Numera
dansar man tango mycket enkelt, med små, korta, synkoperade
steg och utan några inkrånglade turer, och man går alltid mitt
emot varandra även vid sidsteg. Den enda svårigheten för oss
svenskar tycks vara att få in just den rätta, synkoperade
rytmen, men detta är nog som sagt till största delen musikens fel.

Och när fru Bryde sätter på ett par utländska tango-plattor
hör vi också, att det inte är riktigt detsamma som vi är vana
vid: det är en ganska snabb, distinkt och eggande takt, som är
oändligt medryckande.

— Och det blir inga helt nya danser att knoga med?
Banana-slide till exempel?

— Ingen fara. Det är en alltför exclusiv dans för amatörer
och den komponerades heller inte för att bli någon modedans.
Monsieur Pradére, en av Paris mest berömda moderna
dansmästare, lancerade den visserligen på den senaste av Feminas
årligen återkommande dansuppvisning, då lärare och lärarinnor
från alla länder samlas för att inhämta det allra nyaste, men
han trodde aldrig själv, att den skulle vinna någon mera
allmän spridning. Den måste dansas med både elegans och teknik
och tog sig också charmant ut, då han själv och hans fru
kreerade den, men... Det är för övrigt endast de skandinaviska
danspedagogerna som upptagit den på sitt program, utomlands
har man i allmänhet insett dess olämplighet som sällskapsdans.

— Inga andra nyheter?

— Knappast någonting för oss. Amerikanarna ha visserligen
en ganska trevlig dans, som kallas yale, ursprungligen en så
kallad collegedans, men det är nog inte troligt att den kommer
att slå igenom i Europa. Däremot har jag utomlands lagt märke
till en slags enkel dans, som är något mitt emellan gammal-vals
och forna dagars two-step. Jag vet verkligen inte vad den heter
eller varifrån den härstammar, men förmodligen är det från
U. S. A., då det i allmänhet är amerikaner som dansa den.
Samma iakttagelse gjorde förresten en bekant till mig, som just
i dagarna återkommit från Newyork, vilket alltså bekräftar, att
även detta påhitt kommer därifrån.

— Och valsen?

— Ja, valsen dör ju aldrig, och i synnerhet här i Sverige är
den alltjämt starkt omhuldad — nu återstår att se om tangon
kommer att uttränga den här i år liksom den gjort i övriga
länder, framför allt i Frankrike.

— Och hur finner fru Bryde dansintresset hos stockholmarna
— är det alltjämt gott om elever?

— Jag har då inte märkt någon stagnation i min skola åt-

TEATERSCHALAR VACKRA KONSTGJORDA BLOMMOR I STOR SORTERING
T C* OfM T7 BRUNKEBERGSTORG 5 J. T. I lv7 Li 1 Z_ STUREGATAN 8 Biblioteksgat. 1 IDA HAGLINDS EFTR. Tel. N. 16353

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:11:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scenen/1928/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free