- Project Runeberg -  Scenen. Tidskrift för teater, musik och film / 1928 /
257

(1919-1941)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 8

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lllllltMIIIIIIIIlllMlllllllllrilllilllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllMIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIMIIIIIIIIIllll

S C E N E N .............................................I......II........IIIIIIIII...........Ulli.......III.......mi..........I.......MUH........II........i........mi.............

man se något läckrare än de mjuka färger mellan rose, beige
och gråtl, som lockar från fönstren i våra skoaffärer? Vad
de nu än
kallas, beige-lavan-de och
biscuit-rosé som de
senaste termerna
visst lyder, så äro
de alltid utsökta.

Och vad
modellerna beträffa, så
kan man med
stolthet
konstatera att våra egna
förstklassiga
märken, exempelvis
Santessons och
Löfsko, stå fullt
au niveau med
de främsta
franska, engelska och
schweiziska
fabrikaten. Påhittigheten är lika

förbluffande när det gäller chaussuren
som det övriga feminina modet i år,
sammansättningarna och
inkrustering-arna varieras på tusen olika och
eleganta maner och resultatet blir i
många fall små konstverk. Detta
gäller den lätta skon, och vid sidan
härav kan man också välja mellan
otaliga praktiska och bekväma men samtidigt synnerligen eleganta
skodon för promenadbruk. Den runda eller halvrunda tån håller
förfarande den annalkande, spetsiga modellen stången.

NÅGOT OM HERRARNA

Man måste sannerligen besitta en hel del esprit för att kunna
säga någonting roligt cm herrarnas vårmoder, eller någonting
överhuvudtaget. Ty variationerna äro icke många. Damerna ha
åtminstone en hel del nyheter i både stoff, färger och snitt plus
en del
oväsentliga detaljer som
kunna
komma litet
modeprat åstad,
men vad ha
herrarna? En
millimeter
smalare byxor

eller bredare Den uppvikta herrhatten, modell Wilke.
slag kanske,

en ny dragning i färgnyansen, kantband eller icke kantband på
hatten ... Vi kunna emellertid börja med att tala om att förra
sommarens stora skrik med benkläder och rock i olika färger i år tycks
vara alldeles försvunnet, och lika gott kan det vara. De många
nyanserna i brunt och beige äro heller inte fullt up to date, i

år skall det företrädesvis vara blått och grått eller mitt emellan.
Man har till och med försökt komponera en blå
sommarsmoking, en
kompromiss tydligen
med tanke på de
många misslycN
kade försöken
med kulörta
frackar. Allt vad
man uppnått är
alltså denna blå
smoking, vars
förnämsta
egenskap är att den
skall vara så
mörk, att den
ser svart ut vid
ljus ...
Benkläderna behålla sin
måttliga längd
och vidd, medan
man i stället har
lagt till litet p’å
slagen, som äro
bredare cch längre än någonsin, och
västen är lika gärna en- scm
tvåradig, för övrigt ofta av annan färg än
kostymen. Parollen är förresten
enkelhet framför allt, både i färger,
snitt och mönster; det randiga anses
mera comme il faut än det rutiga i
sommarens kavajkostymer. Även
sportkostymen är enklare, inga fickor utvändigt, en enkel enradig
jacka med plus-fours i samma tyg är den korrektaste typen.

Vårens hatt är helst av filt, har lagom stora, okantade
brätten och är en aning uppvikt bak och nedvikt fram. Detta är
ju icke någonting revolutionerande, men i stället vågar man
sig fram med diskreta pastellfärger till omväxling med det

eviga
brunt-beige-grått.
Halsduken är
liksom allt
övrigt hållen i
försiktiga
färger, vinrött
lär vara den
speciella
modefärgen. Slipsen dominerar naturligtvis fortfaran-

En av Wilkes nyheter för våren. de, men ock-

så den lilla

li evliga butterfly-typen, som ger en viss gladlynt och
ungdomlig touche åt sin bärare, har sin plats i
herrgarderoben. Den är dock mycket bredare nu än förut. Den låga
kragen håller på att bli nästan helt allenahärskande — och
undra på det, så mycket behagligare att bära och så mycket

Collijns dubbelradiga
kavajkostym.

Gentlemannens vårhatt enligt Hiickels
modell.

Astrid ASulström C?©

MODESALONG

Båkstiotel&sgsiö. 12 StoeKUhotna

„M. Zadig” på en rakcréme —
den, Barberin, på Skäggbotten.

Idealmedlet, utan vatten, utan besvär.

M. I. o cl ■ tj, M a 1 in ö

H. M. Konungens Hovleverantör.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:11:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scenen/1928/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free