- Project Runeberg -  Scenen. Tidskrift för teater, musik och film / 1928 /
280

(1919-1941)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 9

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I D E

Gounods Faust är
utan tvivel populärare
och lättsmältare än
Goethes. Även om man
håller sig till Del I —
och Del II har
veterligen ännu ingen teater
hos oss vågat sig på —
måste man göra
avsevärda beskärningar.
Vilka — det är just en av
de viktigaste och
ömtåligaste frågorna. Att
stryka Auerbachs
källare som man gjort denna
gång tror jag är ett
missgrepp. Det är en av
skådespelets upplivande
scener och ger dessutom
en saftig och väsentlig
sida av tidens liv.
Hellre kunde man ha
förkortat det stora
dimmiga deklamationsnumret
i »Bergshålan». I likhet
med Bo Bergman
saknade jag också den gamla
Ttilda IBorgström operahimlen i prologen.

som 9dartfja i 9<aust otof Molanders regi

Aimberg <fe Preiniu, foto. jlar emellertid stora för-

tjänster, liksom John
Ericssons dekorationer. Såväl Fausts studerkammare
som Margaretas kammare hade en.intim stämning inte
utan medeltidsmystik. »Utanför staden» verkade som en
jättelik tavla av någon from efterföljare till Durer,
Marthas trädgård inramade vackert de färgglada
dräkterna, men »Vid brunnen» var alltför modernistiskt
beklämmande och påminde föga om de sydtyska städernas
förtjusande medeltidsbrunnar. Av häxsabbaten på
Broeken borde slutligen ha gjorts en helt annan, sensuellt
glödande orgie, (där har operan givit lysande föredömen)
— nu verkade det hela nästan lika oskyldigt som den
atterbergska musiken.

Har Anders de Wahl fått vila sig länge, så har han
som Faust ett tillfälle att ge utlopp åt hela sin
expansionskraft. Den är alltjämt av häpnadsväckande
dimensioner. Vilken sextioåring gör om detta kraftprov? Och
han illuderar nästan bättre den unge, tilltagsne och
kär-lekshungrige Faust än den livströtte långskäggige
gubben. Dock njuter jag för min del mera av hans
mångskiftande stämma när den ljungar och befaller, än när
den skall smeka och beveka. I de erotiska momenten
kommer det ibland med en viss salvelse, som verkar

dramatik

Av ARTUR MÖLLER

*



oäkta. En detalj förresten: är det inte bra ohöviskt av
Faust att vid första närmandet på gatan (numera:
trappan) fatta Margareta i armen?

Ivan Hedquists Mefisto kommer inte att räknas till
hans glansroller. Den var personlig, konsekvent, färgad
av skådespelarens temperament utan tvivel — men av en
Mefisto väntar man att han skall spraka och gnistra.
Hur är det han säger i himmelen:

Jag kan ej svarva granna tal, förlåt det,
fast alla här må håna mig som platt.

Mitt patos, o du skulle skratta åt det,
om du ej hade vant dig av med skratt!

Men denne Mefisto hade själv vant sig av med
hånskrattet, grundtonen i hans kynne tycktes vara ett visst
försynt vemod. I ett par av de ironiskt färgade
dialogerna gjorde sig emellertid den dämpade tonarten
briljant: scenen med Martha och den med studenten.

Märta Ekström har som Margareta vunnit sin främsta
seger hittills och tagit plats bland stjärnorna av första
storleken. Så mycket märkligare som man knappt skulle

9vav 9/ilssOn Omberg tfe Premits, foto
som dflixan i IF au st

Restaurant Riche

STOCKHOLM

J3unc f) — 0 i ner — Souper

Q)ans varje Onsdag oef JSördag.

9ntim oef elegant festvåning rekommenderas för
föreningar, sällskap oef kluSSar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 16:01:33 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/scenen/1928/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free