- Project Runeberg -  Scenen. Tidskrift för teater, musik och film / 1928 /
347

(1919-1941)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 11

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

komma fram. Han har öppnat ett par och talar om
innehållet. Leopold blir intresserad. Efter allt att döma är
det just det brevet gubben talar om, som Leopold väntade
på för trettio år sedan. Den gode Leopold upptäcker
att han varit älskad och blir alldeles förvandlad.
Föremålet för hans ömma låga är änka och han beslutar
erövra henne. I verkligheten har hon aldrig skrivit något
kärleksbrev till Leopold. Men så länge Leopold tror det
och förtrollningen varar svärma alla byns flickor för
honom. Misstaget uppklaras och Leopold blir sur igen —
för att slutligen vekna och förena sitt öde med sin
ungdoms älskade. Det är hela pjäsen. Den spelas alldeles
storartat av Valentine Tessier, Jouvet och författaren
själv och har blivit spektaklet man talar om.

Vid boulevarderna har Edouard Bourdets satir »Vient
de paraitre» på Michodiére slagit mest an. En driven
teaterskribent skojar med den moderne författaren och
bokindustrien. Han gör en alldeles briljant första akt,
men tappar sedan sugen. Komedien lovar mera än den
håller. Att den går så bra är till stor del skådespelarnas
förtjänst. Bourdet har skrivit sina roller för speciella
artister. Huvudrollen är skuren efter Victor Bouchers
talang. Ingen i Paris kan göra figuren bättre, och
publiken tycker om att se Boucher spela på sitt eget register.

Komedien som gick en kväll

Savoir, som varit i Amerika för att skriva för filmen
liksom Hjalmar Bergman, gjorde en komedi vid
hemkomsten. Den gick en kväll. Sådant är vanligt i Paris.
Kritiken var inte nådig efter generalrepetitionen och
författaren tog helt resolut sitt stycke tillbaka igen. Jag
såg aldrig föreställningen, men av referaten att döma var
det reminiscenser från amerikaresan som legat till grund
för opuset. Savoir har ju firat så många triumfer inom
sin genre att han bör tåla motgången. Han kommer nog
att ta revansch.

Bland den sista tidens allvarliga program ha Denys
Amiels »L’Image» på Fémina och Lucien Descaves »Les
Fruits de 1’Amour» på Théatre des Arts blivit mest
uppmärksammade. I det första stycket spelar Suzanne
Després en mogen kvinna som konfronteras med sin
förste älskare, och det sista visar Arquilliére och andra
i ett tendensdrama under Ibsens jubelår.

De nya revyerna

De flesta revyteatrarna ha kommit med nya program.
Folies-Bergére har blivit renoverat och framträder nu
som Paris elegantaste och modernaste music-hall.
Transformationen är någonting av ett trollerinummer, ty man
har inte behövt inställa ett enda spektakel. Fasaden är
ny och salongen har fått nästan dubbelt så många
sittplatser. Tack vare ett speciellt järntak som legat över
salongen ha hantverkarna varit i farten oavbrutet
antingen det varit föreställning eller ej. De flesta nya
platserna komma på de högre regionerna, men för övrigt
har hela den nya lokalen förfärdigats utanför Paris och
sedan inforslats och infogats bit efter bit.

TJECKISKT BESÖK PÅ OPERAN

SUda ^Nordenova som HMarie i GivudQö-pet

I säsongens elfte timme bjöd K. teatern på ett intressant
gästspel, nämligen av en ensemble från Tjeckiska
na-tionaloperan i Prag med teaterns chef, Otakar Ostrcil,
även bekant som komponist, som dirigent.
Uppträdandet ägde rum i Smetanas Brudköpet, där de fyra
huvudrollerna spelades av fru Nordenova samt herrar
Mirco Stork, Miloslaw Jenik och Wilém Ziteh.
Föreställningen blev en stor framgång för den gästande ensemblen.

Spektaklet går i den traditionella Folies-Bergérestilen.
Nakna flickor äro fortfarande ställets specialitet.
Begis-sören syndar ofta på nåden och bjuder på rena
smaklösheter. Likväl har Folies-Bergére aldrig givit en så
färggrann och vårdad revy som den sista. Eftersom
Josephine Baker reser omkring i det gamla österrikiska
riket och ställer till diplomatiska förväxlingar, ha nya
stjärnor engagerats. Nu är det två vackra och
välväxta amerikanskor under firmanamnet »The Dodge
Twins» som vissla, sjunga och dansa sig till
favoritplatsen. Bandall är manlig stjärna och spelar bland
annat en sketch på fem språk. Balettflickorna äro
praktexemplar, precis lika stora, och arbeta med samma
precision som ett urverk.

Mistinguett i fin form

Mistinguett har kommit tillbaka till Moulin-Bouges nya

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:11:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scenen/1928/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free