Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRHASTAD FRILUFTSSÄSONG OCH ANNAT KALLPRAT
Av Mr ERNST
Det har funnits en tid då juni var sommarmånad även
häruppe på 60:de breddgraden. Ja, det är inte längre
sedan än att de mera försigkomna av oss mycket väl
kunna minnas den. Och från denna epok datera sig en
hel del egendomliga sedvänjor: anläggandet av ljusa och
luftiga dräkter, utflyttning i skärgården, avstängande av
centralvärme m. m. Alla dessa bruk synas emellertid vara
på avskrivning, sedan stockholmarna så småningom
upptäckt att även klimatet de senaste tio åren undergått en
genomgripande förändring — vilket hedrar deras
iakttagelseförmåga. Husvärdarna elda under pannorna, personer
som godvilligt ta ut sin semester före midsommar börja
anses som original, och inte ens de få ännu levande
bohémskalderna våga sätta in vinterrocken förrän då.
Men på ett område följer man trofast gammal
tradition, jag skulle förresten hellre vilja säga slentrian, och
det är på teaterns. Den sista maj slå Thaliatemplen igen
sina portar, efter att —iregel — ha spelat smörja ett par
veckor för att »konkurrera med de varma vårkvällarna».
Teaterdirektörerna tyckas höra till de få, som ännu tro
på den gamla almanackan.
Anno 1928 kan man med glädje anteckna ett undantag,
och det är — naturligtvis höll jag på att säga — Ernst
Eklund. Ja utom revydirektörerna förstås, och så
Djurgårdsteatern. Är det därför att den är luftigare än alla
andra salonger inom branschen? Eller därför att den
ligger på Djurgården, som den med största lätthet drar
folk ifrån naturen? Hur vore det i så fall att från den
1 juni ge de andra scenerna trevliga sommarnamn.
Dramaten blir exempelvis Berzelii park-teatern, Komedien
blir Humlegårdsteatern, Blancheteatern döpes för
sommaren om till Kungsträdgårdsteatern, Södran exempelvis
till Bellevue. Något svårare blir det kanske att hitta på
lämpliga namn för Oscars och Vasan.
— Är det då min herres mening att vi ska spela året
runt, inte ha någon semester, inga tillfällen att filma och
göra oss en liten extraförtjänst i dessa bistra tider?
tycker jag mig höra en och annan sonor stämma protestera.
Och jag skyndar mig att svara: Bort det! Givetvis
behöva även skådespelare och skådespelerskor semester!
Mer än de flesta. Men i likhet med de flesta tror jag att
de enbart skulle vinna på att få den framflyttad, låt oss
säga till midsommar.
Tanken är inte så djärv som den kanske förefaller. I flera
av kontinentens huvudstäder, där temperaturkurvan dock
går betydligt högre än här, spela ju de stora teatrarna
till framemot 1 juli. Ja, misstar jag mig inte, är Théatre
Franfais i verksamhet hela sommaren, låt vara med vad
tyskarna respektlöst benämna die zweite Garnitur —
andra uppbådet. Att nu inte tala om operan! Under
diskussionen om våra K. teatrars finanser kämpade ju två
meningar mot varandra i riksdagen: deras som ville
försöka dra in lite guld av de förmögna turisterna, och deras,
som ville förbättra affärerna genom att göra säsongen
kortare. En tredje möjlighet vore kanske inte utesluten:
skarva till ett stycke på vårterminen och börja inte
förrän i medio av september, vilken uppenbarligen håller på
att efterträda juni som sommarmånad.
Härom kvällen — det var visst den 7 juni — råkade jag
på hemvägen kasta en blick på en termometer. Den
visade 2,5 (två och en halv) grader Celsius. Det var med
verkligt deltagande jag tänkte på den publik, som till
äventyrs satt utplanterad på de sex buskteatrar, som
redan börjat sin säsong. Men det gjorde mig ännu mera
ont om skådespelarna och i all synnerhet direktörerna.
En av dem hade till på köpet premiär. Vilka recensioner,
vilka stelfrusna applåder! Och ingen glögg!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
