Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOMMARSPEKTAKEL PÅ FR I LUFTS S CENERNA
Cvå trevliga repriser på Hagateatern och Skansen
ScenSiTd från hen nes (i([a majestät på hagateatern: AimUrt é Premitz, ruta
{Fr. v. Q vet a (/terlfjcls, }\nut {Frandman, Tjfjeodor {RertfjeLs, Gari PVattin, Sven Quicd, Pinna-J3isa Pri 6er g,
Ttorsten {Bergström ocfj {Dagmar {Bentzen
Den jubilerande Aristofanes har inte alltid varit ett
människones gissel i lika hög grad som han nu blivit,
han har en gång varit en hygglig och god människa, som
snällt spelade teater och författade små älskvärda och
trevliga pjäser. Från den tiden förskriver sig också
Hennes lilla majestät, som i år tagits upp som
friluftspjäs på Hagateatern. Och som sådan har den
alla betingelser att framgångsrikt kunna konkurrera med
de traditionella bondespektaklen. Handlingen, som ju är
väl känd från många uppföranden både i landsorten
och huvudstaden, flyter lätt och behagligt, och de ganska
löst skisserade personerna kommer man mycket snart på
det klara med. Den lilla driften med landsortsaktören
och frimickeln låta en visserligen ana den blivande
satirikern, men är dock mild som en västanfläkt i jämfö-
relse med de svidande snärtar författaren numera utdelar
i sina revyer.
Hagateatern, som i år står under direktion
Berthels-Bergström, har samlat ihop en liten god ensemble, där
fröken Dagmar Bentzen ger färg och humör åt
titelfiguren, den äventyrslystna officersdottern. Den unga
skådespelerskan, om vilken man hört och läst så mycket
vackert från Finland, får här för första gången tillfälle att
inför stockholmspubliken ådagalägga sin sceniska talang,
och man konstaterar med nöje hennes ovanligt säkra
uppträdande och goda diktion samt ett temperament,
som tydligen inte bara ligger för det lyriska, ehuru hon
i sådana uppgifter haft sina största framgångar på
svenska teatern i Åbo. Torsten Bergström var måttfull och
trevlig i prästens roll, Theodor Berthels gör en mycket
motorbåt omedelbart efter teaterns slut, sätter oftast kurs på
Sandhamn och stannar där till framemot klockan tre nästa
dag och är efter en dag av bad, motion och vila inne i god
tid för att spela igen.
»Ernst Rolf har blivit fet och tappat tänder
i honom finns det inte längre nå’n chokla’»,
sjunger han i revyn, men som svaret kanske inte är
uttömmande gör vi ett försök att få tag i honom på teatern. Han
!....:.....................................i
j atelier m o n a c o
birgerjarl sgatan eleganta — —
–––-27–––– sommarhaliar
tar emot efter föreställningen i sin loge, som är stor som en
garderob i en vanlig sommarvilla. Han ber intervjuaren sitta
ner cch bereder sig älskvärt att svara på frågan, som
omedelbart framslungas.
Karl-Gerhards anlete uttrycker den största förvåning.
— Vad jag anser om Ernst Rolf, upprepar han och lägger
pannan i veck, medan hans anlete uttrycker den största
häpnad, överraskning och undran:
Ernst Rolf, upprepar han, vem är det?
Béte noir.
‘TILL HUD OCHSKÖNHETSVrÅR^\
finnas inga båttre och mera uppfriskande medel än vår “CARITA“ [
Eau de Cologne och vårt förnämliga Lavendelvatten “CAR1TA“ >
De innehålla nämliden kosmetiskt verkande ämnen, vilka efter av- ?
; dunstningen kvarstanna i huden, göra den mjuk och smidig utan att [
; porerna tilltäppas, samt förläna den en ädel, ej påträngande doft. [
A.«B. P. Håkansson, Eslöv. Kungl. dooleoerantör. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
