Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
{Jiatt)e ScfjnUzev od^ 6rik Tv’åling
som Alarieita ocf) Aicofo i SÆpeCsin/jertiginnan
Fransk film har fått god klang här i landet nu. Man liksom
andas ut efter den amerikanska rastlösheten och överdådigheten,
då man ser en film av franskt ursprung. Deras kultiverade grepp
på regi och spel är ett behagligt avbrott i filmernas mångfald.
SUCCÉS PÅ BRUNNSHUSTEATERN
Efter »Hennes excellens» har den finska sommaroperetteatern
tagit upp Walter Kollos »Marietta», där given under titeln
A p el s i n h e r.t i g i n n a n. Av kritiken att döma har man
senterat den lätta och%nelodiösa operetten, som även kryddats
med en del revyinslag och vitsiga roligheter. Bland de
framträdande gjorde särskilt det gladare paret, spelat av Käthe
Schnitzer och Erik Fröling, stor lycka. Den förra får epiteten
solig, söt och glittrande, och även om inte den sångliga
prestationen var överhövan märklig, lyfte det ljusa operettlynnet och
den fågelartade smidigheten rollen upp till det verkligt
artistiska planet.. Erik Fröling i den apokryfiske markisens lustiga
parti briljerade med sina godmodigt roliga tonfall, mera
befängd och påhittig än någonsin, och skar sina vitsar med
verkligt dödsförakt. Kirsten Flagstad-Hall och Henry Naes spelade
det äkta blåblodiga paret, och komiken företräddes av herrar
Troupp, Åkesson och Lindblad.
Duell är ett gott led i den rad av kvalitetsfilmer vi hittills
haft nöjet skåda. Filmen är till en viss grad äventyrsfilm, men
utan att ha lagt huvudvikten vid rena sensationen. Mady
Christians spelar synnerligen behagligt och har en förmåga att glida
samman med miljön, som intresserar. Intet »stjärnspel»
förekommer. Fotograferingen är på sina håll överdådig, särskilt
en del scener från Afrika, för att ej tala om från luften!
Flygarnas strid var ohyggligt realistisk, och som film välgjord.
Gabrio i en manlig huvudroll spelade sympatiskt. Filmen
intresserade från början till slut.
Det var med högt spända förväntningar man gick för att se
Enärförlitenochenärförstor med de båda
roliga kumpanerna Karl Dane och George Arthur. Deras härligt
roliga fars förra säsongen, »Se opp där nere», kom en nämligen
att avvakta resvdtatet av deras vidare samarbete med särskilt
intresse. Den nya filmen går dock tyvärr icke upp mot den
nyssnämnda, måhända därför att man denna gång icke så väl
utnyttjat de båda herrarnas rent personliga komik utan i stället
lagt an på en handling, som sannerligen icke saknar snurrig
uppfinningsrikedom, tvärtom är den nästan en smula för
vansinnigt uppkonstruerad även om man icke kan frånräkna den
originalitet. Ett par scener äro emellertid oemotståndligt
uppfriskande för skrattmusklerna, icke minst tack vare en grotesk
och jättelik dam, Charlotte Greenwood, som nästan tar loven
av både den fåraktige mr Dane och den smålustige lille mr
Arthur. Eléne—Margot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
