- Project Runeberg -  Scenen. Tidskrift för teater, musik och film / 1928 /
580

(1919-1941)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 21

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Illlllllllllllll

A.»B. AUGUSTA LUNDIN

KUNGSTRAdGÅRDSGXTAN 12 ~I~ STOCKHOLM

FCungl. Hovleverantor KLADNINGAR - DRAKTER - KAPPOR IB

kan man ju inte begära att den mest hängivna
publik skall kunna hålla entusiasmen
brinnande. Därför var intet annat att göra än att ett
passerande malmtåg fick göra halt i Flen och
tåga hovsångaren med sällskap ombord i
kon-duktörsfinkan. Sällskapet bestod av nio
personer, som efter bästa förmåga fick »göra
salong» i finkan. Men mitt i konversationen
rusade sångaren upp och ropade i högsta
förtvivlan:

— Himmel! Jag har ju konsert i Nyköping
omedelbart efter framkomsten, och inte duger
det att uppträda inför »Sveriges mest
distingu-erade konsertpublik» i resdräkt och orakad,
llär måste göras toalett! —

Vid uppehåll i Vadsbro avhämtades från
stinsens kök ett glas lagom tempererat
rakvatten, och medan hovsångaren gnolade sin
aria ur »Barberaren» utfördes den viktiga
proceduren med de närvarande damerna som
an-daktsfulla åskådare. Men värre var det med
omklädseln. Konduktörsfinkan rymde inte
skymten av någon liten skärmsmula. Det var
inte annat att göra för hovsångaren än att
bege sig ut på plattformen och, medan
malmtåget skramlade framåt i höstrusket, ikläda sig
stärkskjortan, fracken och alla ordnarna ... Och
sålunda begav det sig att han elegant och
ny-rakad kunde äntra den väntande bilen vid
Nyköpings station endast en halvtimme försenad.
Och de troget väntande 200 blevo säkerligen
frikostigt belönade!

*



I »Eugen Onegin» förekommer som bekant
<en duellscen mellan Lenski och Onegin. Den
förre vänder sig mot den senare och i
detsamma ger denne eld mot Lenski. Vid en
föreställning när F. sjöng titelpartiet vände
sig Lenski om för sent, så skottet
ovillkorligen skulle träffat honom i ryggen, om det nu
inte varit elt teaterskott.

Lenskis framställare bad sin berömde
kollega om ursökt för att han inte passade på,
varpå F. svarade:

— Snälla du, man kan väl dö av ryggskott
också!

*



En ung man, till sitt civila yrke biträde i en
manufakturhandel, provsjöng en gång för F.,

Hoppla i landsorten

Anna IliUbcrg som Ena och Tom Walter som
Karl Thomas

i Hoppla, vi lever, varmed det Iiillbergska
sällskapet för närvarande turnerar i landsorten
med mycket stor framgång. 1 Sundsvall
förklarades, att aftonen var den ovedersägligen
förnämsta under hela teatersäsongen. Åven övriga
anmälare landet runt ha haft ampla lovord för
stycket och dess framförande.

*



för att få veta om han hade några utsikter
att bli sångare.

— Nå, vad anser hovsångaren, frågade
biträdet efter provet.

— Jo, jag anser, blev det uppriktiga svaret,
att med er röst passar man utmärkt till
manufakturhandlare.

*



Det är en känd sak att F. har mycket sinne
för skämt även på scenen och att han gärna
interfolierar sin roll, när det lämpar sig, med
små aktualiteter och anspelningar på
kamraterna.

Så hände det en gång i »Barberaren» när
Almaviva sporde Figaro-Forsell: »Vem är

egentligen den där Bazil?» att han fick till svar:

— Tja, han är en stackars musiker, en slags
kapellmästare.

För att kapellmästaren emellertid inte skulle
taga upp detta improviserade yttrande som en
personlig elakhet åt sig, formulerade F. vid
nästa föreställning av samma opera sitt svar
på följande sätt, som inte mindre förvånade
greve Almaviva:

— Tja, han är en musiker, en så’n där
stackars hovsångare.

*



Som bekant är John Forsell den enda av våra
operasångare som bär titeln hovsångare. Det
gav F. anledning att en gång, när hans
svåger, ärkebiskop Söderblom, sände honom
ett kort, vilket han skämtsamt undertecknat
med »Sveriges ärkebiskop», svarade med ett
kort, undertecknat »Sveriges hovsångare». Den
gången lär biskopen fått sig ett gott skratt.

*



Det händer under stundom att tryckfelsnisse
omstöper teaternotiserna lika väl som den har
sitt finger med i spelet när man hittar
lustigheter på andra ställen i spalterna. John
For-sel fick sålunda omåttligt roligt en gång när
han i en operanotis läste »Uppträdande av
havsångaren John Forsell».

Det påminner för övrigt om ett liknande
lustigt tryckfel, då en tidning en gång
meddelade uppträdande av lustångaren hr X., i stället
för av lutsångaren hr X.

*



DET ÄR LÄTT ATT INSE

Att en specialaffär som Twilfit bättre än andra är rustad att
tillfredsställa varje dams personliga smak i iraga om under»
kläder, korsetter, strumpor ocb Handskar. Besök därför Twilfit,

NYBROGATAN 11. Tel. 758 54 » 758 53.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:11:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scenen/1928/0580.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free