- Project Runeberg -  Scenen. Tidskrift för teater, musik och film / 1928 /
670

(1919-1941)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 23-24

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NYTT SVENSKT OCH GAMMALT TYSKT

FNlavy von ^offnstone, dfjaldemar Q)a(quist ocf) Sric Qustafsson i Q am le

Sida m på FFolkteatevn
Utavittatyver för Scenen av 9V. SÆ6vafamsson

Folkets hus’ teater har efter ett par mindre lyckade program fått in
en fullträff med Åbergsons K n o c k o u t, ett rappt folklustspel i
modem Göteborg smiljö, som torde vara i det närmaste idealiskt just för
denna teater. Att Åbergson kunde skriva teaterpjäser förut visste man
ju — ty det är väl ingen av våra läsare som inte har reda på, att
Åbergson under sitt borgerliga namn Oscar Rydqvist är pappa till både
»Hans majestät får vänta» och »Hotell Fredspipan»? Det är inom
parentes sagt beklagligt, att stockholmarna av allt att döma komma
att gå miste om bekantskapen med den senare pjäsen.

»Knock out» handlar om en rejäl masthuggspojke, vars stadiga
knytnävar gör honom till Sveriges hopp, det vill säga mästerboxare. Men
när han blir »proffs» börjar det gå bakåt med moralen — tidstecken —
och därför ger han tack vare resolut ingripande av en präktig gammal
gubbe och ett par dito ungdomar i sista akten pugilismen på båten
och blir sjöman. Till denna lättflytande handling har Åbergson skrivit
en ännu mera lättflytande dialog, full av aktualiteter och roligheter,
som efter bästa förmåga föredrogs på mer och mindre äkta
göteborgska. Icke att förglömma är det verkligt spirituella fotografiska
mellanspel, som förljuvar mellanakterna (vilket kan behövas på Folkets hus!)

Fridolf Rhudin som en kufisk affärsman
med synnerligen god näsa och märklig
im-presariobegåvning är strålande. Hans
specifika komik fordrar absolut scenen för
att komma till sin rätt, och det gör den
här på ett sätt, som lämnar skrattretande
minnen i flera dar efteråt. Harry Ahlin är
trevlig som mästerboxaren, Ragnar Klange
utmärkt som gubben med hjärtat på rätta
stället och Gertie Löweström behaglig och
trovärdig som hjältinnan. Herr John
Botvid som göteborgsk reporter hade ett par
synnerligen väl utnyttjade humoristiska
entréer, och ett purungt Kålle och Ada-par
gjordes hurtigt och bra av Sture Lagerwall
och Aina Sedin.

Folkteaterns »nyhet» verkar däremot
åtskilligt förlegad. Herrarna Arnold och
Bach har producerat en hel del dramatiskt
lättgods i en genre, som numera torde
vara betänkligt out of fashion, och
Gamle Adam är inget vackert prov på arten,
tyskt naiv och tämligen klumpig. Men det
är ingen idé att försöka förneka att man
flinar med för full hals vid de mera
befängda situationerna! Men så tillvaratagas
de också, när Valdemar Dalquist är
primus motor — vi bry oss inte om att
försöka beskriva hur rolig han var, för det
vet folk ändå! Hans kamrat i skenhelighet
och snedsprång gjordes inte mindre
muntrande av Eric Gustafsson, som enbart i sin

roll var — både som frisör och som sin änkas återfunne man —
ypperlig, och säkert är, att malmöbon ej har orsak att i någon
mån vara avundsjuk på stockholmaren, för att denne senare fått
se Gösta Ekman i rollen, ty rollens gestaltning kan sannolikt ej
Jhandhavas så, att den i nämnvärd grad överglänser hr Westins
prestation. Därnäst må nämnas Robert Johnson, som åt
Lenclu-mes roll gav en charmant tolkning av gammal varmhjärtad
lebeman — dock var han bäst i fyllan och villan i andra akten.
.Knut Pehrson som monsieur Faviéres var tämligen acceptabel.
Elsa Widborg var värdig och intagande som madam Faviéres

O * jt ’ ^7° f är och förblir

Juiptons Ve det bästa

T TT’jn-’/^-’.TVT <5r världens största och
ik)lN förnämsta Téfirma.

och Brita Öberg flirtig och tjusande som pjäsens kokett.
Nämnas må också Martin Ericsson som doktorn och Fritiof Billquist
som Jasmin, och Hilda Castegren förtjänar en eloge för sin
gamla sympatiska trotjänarinna.

Som slutpunkt må framhållas, att malmöpubliken — tack vare
U:r Aug. Nilsson — också fått tillfälle att bli lagd för det
världsberömda dansparet Sakharoffs fötter — så inte äro vi
vanlottade, varken i det ena eller andra avseendet!

Malmö i november.

Wilhelm Prince.

Specialtvålen «Fleiirs as sorties«

Särskilt välgörande för ömtålig hud
pr astc 3 st. ICr. 1: SO.

PARFUMIR1E AROMA

Tel. Norr 162 90 KUN6S6ÅTAN 13 Tel. Norr 16290

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:11:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scenen/1928/0670.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free