Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 CASA POLWORO.
terade, på höga krokfjädrar gungande huset, Gaetano
kraflade sig upp på betjentplatsen, der han stod ba-
lanserande med hufvudet och den högt lyftade, strå-
lande lanternan, och det bar af. Grefvinnan log: »Icke
sant, ni väntade ej detta?»
»Ädlaste signora, jag väntar numera allt. En
spindel ur sagverlden har kring mig snärjt sina nät,
och om nu de svarta, ystra fålarne småningom låta
vagnen upphöra att misshandla gatstenarne och dessa
utbytas mot himlens skyar, skall det alls icke för-
våna mig.»
»Sakta, sakta, unge man. Ni väntar väl icke, att
damen midt emot er skall i en hast förvandlas och
föryngras ...»
»Förlåt, nådiga grefvinna, en sådan förvandling
har ju redan börjat, och fortfar den metamorfosen
ytterligare, så...»
»Säg mig» — afbröt den gamla damen — »ni
tyckes icke vara så obevandrad inom artigheternas om-
råde som dessa främmande konstnärer vanligen äro.
Hvaraf kommer det?»
»Jag är af adlig börd, och hos min mor umgicks
mycket folk; jag var sjelf med öfverallt till tjugonde
året, då den älskade gamla dog, hvarefter jag utbytte
det mördande salongstvånget mot fritt konstnärslif i
södern och harmlös ensamhet.»
»Ser ni, ser ni: ensamheten; der har ni grunden
till öfverspänning och underliga idéer. Dem skall jag
hjelpa er att förjaga, om ni följer mina råd; se er om
litet i den tomma, men glada och vackra verld, som i
afton öppnas för er och dit artisterna så sällan intränga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
