- Project Runeberg -  F. W. Scholanders skrifter / [Första bandet] /
57

[MARC] [MARC] Author: Fredrik Wilhelm Scholander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CASA POLIDORO. 57
sade en af bärarne haifhögt men väl förnimbart i den
ljudkänsliga natten: »Skynda på, jag får ondt, jag släp-
per.» — »Kantänka», svarades med en hes hviskning —
»tror du då att det är rosor vi bära bort, för att köras
till S. Lorenzo; hugg i bara och tig» — och dermed
blandades gruppen bort i kolmörkret. Vagnsbullret
hördes å nyo, aftagande, tills fullkomlig tystnad rådde.
Ehuru detta uppträde och hela den nattliga scenen
hade varit af en för åskådaren oväntad och spännande
art, började han tröttna och reste sig upp för att genom
en grundlig sträckning friska upp lederna, då tunga,
ojemna steg å nyo förnummos närma sig Savettis hus,
men det var nu så mörkt, att målaren ej kunde urskilja
de anländandes gestalter. Det undertryckta jamandet
af en katt ljöd i några utdragna toner, och såsom svar
på en troligen inifrån gjord fråga, hviskades: »Det är
Francesco; vi hafva färskt, enligt beställning» —; och
efter ett nytt spörsmål; »Nej, han låg, nyss stucken,
nere vid Ripettan, nu då vi körde förbi; han är ännu
varm. och några blodspår finnas ej, ty stynget har gått
uppifrån nära nyckelbenet, och knifven sitter qvar
i såret. Skynda nu, gubbstut; pinfärskt kött, tio scudi.»
Då öppnades porten, och en mullrande basstämma
ljöd: »Se der, Gaetano, betala; vänta gossar, jag hjelper
er uppför trappan med kamraten.»
Büchler hörde bärarne komma ned igen och af-
lägsna sig. Derefter sken å nyo en strimla mellan
fönstergardinerna en trappa upp, och innan första
gryningen smög sig Gaetano åter hem, sägande åt
någon, som jemte honom var utkommen på gatan:
»Frukta intet, han har glömt alltsammans och är en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:13:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scholander/1/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free