Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 SUNE HÅRDSSONS ÄFFEN TYR.
hörde dem stoja och skratta. Då han kom ut, stodo
alla tre framför den grå mannen, som satt qvar på sin
tunna, under det hans lättskrämda sällskap i stora
svärmar skrikande flög bort mot domkyrkan.
»Om ni är en af de gamla romerska augurer och
fogelspåmän», — sade långe Lars —, »så knäpper jag
er på näbben» —, och dermed gjorde han en sådan
åtbörd framför främlingens näsa.
»Förlåt», — sade den andre djeknen —, »den der
doktorshatten har ni allt köpt hos Lumplisa i Svart-
bäcken» — och dermed plattade han till hufvudbonaden.
Den tredje ville ock utmärka sig: »Undan, kajman!
tunnan är min», och dervid skulle han just stjelpa
omkull både sätet och den sittande, då han sjelf trillade
för en knuff af Sune, som med harm utropade:
»Skam eder, djeknar, att I så förgripen eder mot en
fredlig man; den förste, som närmar sig honom, skall
minnas, att den anfallne är under mitt försvar.»
Främlingen såg vänligt på sin beskyddare och
sade: »Stilla, stilla; må de komma, om de våga. Jag
bjuder dem både näsan, hatten och tunnan med.»
De berusade voro ej sena; den grå mannen höll
Sune med säkert tag om armen. Långe Lars sträckte
ut sina fingrar, men i det samma vidrördes han af
främlingens käppkrycka, bleknade och stod såsom för-
stenad. Nästan samtidigt ville den andre rycka ba-
retten till sig, men stannade med utsträckt arm och
fasä i anletsdragen. Den tredje, som ännu icke hunnit
att resa sig mer än på knäna, fattade i tunnan med
båda händer, och förblef i denna ställning, sedan guld-
kryckan vidrört honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
