Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SUNE HÅKDSSONS ÄFVENTYR. I23
Derefter gjorde Sune sin rund, talade vid kuskar
och knektar och kom genast på god fot med alla
männen, som tydligen voro belåtna med denna för-
stärkning i sällskapet.
Vid Tannenhain skulle nattläger tagas. Men sedan
folket noga granskat omgifningarne, hvarest lika litet
som i sjelfva herberget sågs någon misstänkt person,
höllo kuskarne rådplägning, och förmannen frågade
derefter Sune, om han hade något emot att man efter
intagen qvällsvard droge vidare i den månljusa, sär-
deles vackra natten. Och då detta väl öfverensstämde
med djeknens tycke, enär den friska luften och rörel-
sen var ett mägtigt medel mot saknadskänslan, som
emellanåt sammansnörde hans bröst, gaf han, syn-
barligen nöjd, sitt ja till förslaget samt befästade
det goda resekamratskapet än ytterligare genom att
vid måltiden låta några kannor starkt öl, utöfver
* det såsom dagkost föreskrifna, lifva laget. Derefter
satte sig tåget åter i gång och rastade först efter
midnatt.
Det var en lång och stundom besvärlig färd, som
sålunda anträddes. I de till genomresa bestämda stä-
derna gjordes halt för aflemnande af medförda och
emottagande af nya varor, som skulle bringas söderut.
Sune hade då tillfälle att se sig omkring, men dertill
kände han föga lust. Ringen drog åt söder, och så
snart hvila inträdde, kände han hjertat klappa mot det
lilla guldlåset med sin förgät-mig-ej, och han skref da
dH sin kära, blifvande brud sådana sändebref, som en-
dast kärlek ingifver och förstår att uppskatta, och
dessa lemnade forans förman till yrkeskamrater, för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>