Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SUNE HÅRDSSONS ÄFVENTYR.
vi veta väl, att du, herre, blir den, som hädanefter
besitter det höga välde, som blott du kan hemta i
templet. Vare du välsignad!»
Sune teg; han förstod, huru allt tillgått, men an-
strängde fåfängt minnet för att erinra sig något ur
den förgångna månaden. Då kom Anja ur hyddan
långsamt och betraktade honom med strålande ögon.
Frisk och skön var hon som en ljuf ros, och Sune
tyckte sig nu först riktigt väckas vid hennes åsyn.
Han sprang upp och slöt henne i sin famn. »Ack,
du sköna, milda dufva, nu känner jag igen dig och
skall återgälda ditt hulda smek.» Men hon sköt ho-
nom ifrån sig. »Icke så, o herre, jag är för ringa
att nalkas dig här på den heliga jorden. Låt mig
tjena dig, och jag skall vara lycklig.» — Då ljöd in-
ifrån tjället den gamla Vanhyas hesa stämma: »Akta
dig, konung, det gäller ditt väl och din magt; sänk
dig ej ned till den ringa blomman, då du ämnar plocka
vishetens solros.»
Detta behagade Sune illa, och för att afbryta frå-
gade han, när färden kunde anträdas, ty sjelf vore
han när som helst och ju förr dess hellre färdig.
Vanhya, som kommit ut, förklarade, att tiden först
om tre dagar vore gynsam och stjernorna då i en
ställning, som underlättade företaget, hvilket dessför-
innan ovilkorligen skulle misslyckas. Då nu Dharvar
bestämdt sade sig ej vilja eller kunna företaga van-
dringen under annat än goda förebud, och att han
ville begagna den återstående tiden till väl behöflig
hvila, utsattes gryningen den fjerde dagen derefter
till resan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
