- Project Runeberg -  F. W. Scholanders skrifter / [Första bandet] /
211

[MARC] [MARC] Author: Fredrik Wilhelm Scholander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SUNE HÅRDSSONS ÄFVENTYR. 211
ett qväfdt utrop föll en tung kropp ned i båten, un-
der det den ena handen slog ned på golfvet. Efter
en liten stunds hviskning stucko flera händer samtidigt
upp och fattade tag, men både Sune och hans för-
slagne kamrat rusade upp och drogo med de skarpa
stålen öfver hela raden, som tumlade ned under utrop
af smärta, hvarefter båten med ojemn rodd skyndade
bort. Samtidigt hördes rop och väsen i kioskens för-
stuga, och tolken bad Sune vara qvar på sin ännu
osäkra post, under det den förre såg till, hvad som
var på färde der ute, dit han ock ilade. Men der var
redan stilla igen. Öfver planen flydde mörka skuggor,
bland hvilka två buros och andra släpade sig fram.
Sunes slafvar stodo flämtande, och en af dem höll
man på att förbinda. Qvagga sade leende: »Sådana
uslingar, de trodde huset vara obevakadt och läto
sticka sig som får. Den der — han visade den så-
rade — fick ett bakslag, då jag ryckte knifven ur ett
dumhufvud, som höll fast i porten.»
Det tillbakaslagna dubbla anfallet förnyades icke;
allt var i ordning, då kamel och häst kommo vid sol-
uppgången; de fria vordna slafvarne fingo kyssa sin
ädelmodige förre herres hand, och han red till mötes-
platsen vid bazaren. Länge kunde blodspåren från
kiosken följas, men de togo utanför Omars område
en annan riktning, och med glad håg stötte Sune med
sina två män till den väntande truppen. Från denna
kom den äldre köpmannen emot de anländande. —
»Var välkommen och lyckönskad att lyckligt hafva
lemnat röfvarkulan», ropade han skrattande, »är ni här
nu och dertill oplockad, så har ni lyckligen öfverstått

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:13:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scholander/1/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free