Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LUISELLA.
Allt högre uppåt bergen sträcktes färden,
till trakter der ej odlingsflit var spild,
och hvarest trädgårdslika fält och gärden,
som te den friska idoghetens bild,
förbytts mot former ifrån sagoverlden
med sin natur, titaniskt stor och vild.
Der uppe trifdes väl de dunkla pinjerna,
men Luisella sökte fåfängt vignerna.
Det började re’n lida emot qvällen,
och molnen brämades med ljus karmin,
då Pepe vände in till höga hällen
utaf ett berg, der en antik ruin
låg väl för blicken skyddad, under fällen
af slingerväxter, mossa och jasmin,
och liknade en grushög blott för resten.1
Vid den steg vignerolen dock af hästen.
Han varsamt murgrönstäcket sköt åt sida
och upplät dolda dörren till en gång,
utför hvars sluttning flickan måste rida
i nattligt mörker på en stig så trång.
Men snart befann man sig i salar vida,
der hvarje hofslag väckte ekots sång,
och mörkret liksom dagens färd tog ända,
då Pepe höll för att en lampa tända.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
