Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROM. 45
Dock trycktes denna af en blytung kedja
som den gemene Rapanuccis fru.
Uti ett bodhål, kolsvart, likt en smedja,
der skulle fina blomman vissna ju?
Åh nej; att grubbla, ängslas, gråta, bedja,
för slikt var åldern icke lämplig nu;
den hulda sjöng så gladt som förr bland bergen
och gäckades med mannen, lame dvergen.
Sätt ädelstenen inom grofsmidt galler,
och ljuset blixtrar dock från stålrik famn.
Låt hafvet gömma perlor och koraller,
och dykarn bringar dem likväl i hamn.
Må armod dölja skönhet: ryktets sqvaller
gör snart bekant båd’ tillflyktsort och namn:
så Luisella bland artisters skara
blef känd och nämnd: la bella calzolara.
Ty chefen för »de nazareners skola»
skred fram en gång, der Rapanucci satt
med hustrun, som helt sorglöst hördes gnola
och fylde hvarje paus med barnsligt skratt.
På en seraf i fotsid skrud och stola
just konstnärn tänkte, då han storögd spratt
ur drömmen, seende en qvinnovarelse
så ljuf som trots nån englauppenbarelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
