Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82 LUISELLA.
De lemnade Velletri. Dessförinnan
fick sjelfve biskopen dock veta allt
och höra hotet mot förförarinnan.
Men, som prelatens hjerta ej var kallt —
han mindes hafva sett den unga qvinnan,
en flärdlös, drömmande och skön gestalt —
beslöt han att frän staden henne sända,
på det ej något värre skulle hända.
Det var för Luisella dock en lycka,
att budet kunde lydas menskligt, mildt
igenom svågern, fast han måste rycka
ur lugnet den, hvars lif ju tycktes spildt,
hvars framtid tvångets fjettrar skulle trycka.
Allt tycktes tröstlöst, hotande och vildt;
ty, när vid nästa fängelse hon hamnade,
fans der ej ömsint slägt, som henne famnade.
Men der var icke rum för flera gäster,
och denna nya vistes bort med hån.
Hvarthän man kom, till fästen och arrester,
gafs kort besked: »Drag genast härifrån;
fullt öfverallt.» I öster, norr och vester,
från stad till stad, förgäfves söktes vrån
att hysa in den ej för brottmål dömda,
tills vredens skålar en ffåno- blifvit tömda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
