Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NEAPEL OCH MARSEILLE.
97
En storm, som rasat, var just stadd i tyning,
och våldsamt sökte ännu mången sjö
att häfva sig till något mer än dyning,
ehuru fåfängt; stormen måste dö.
Det blef alltså en hoppets ljufva gryning
för frun i hytten. Men hon låg der slö
och märkte ej modellerna, de tvenne,
som utaf miskund tagit vård om henne.
Hon var ett stycke amazon, af dessa,
som stundom man i Frankrike får se,
med later af en högst förnäm prinsessa,
men ord och näfvar af en slagtare.
Nu låg hon der med något skallig hjessa
och i en obeskriflig négligé
samt uppgaf suckar, så att hytten runkade
långt värre, än då sjön mot skeppet dunkade.
Hvad hade icke mäster Jean, artisten,
nu gifvit för Toscanas tungomål, .
då teckenspråket måste fylla bristen
uti ett fall, som inga brister tål.
Han ville säga, att ej någon kristen
så varit pinad utaf mordiskt stål,
som han nu sargades i hjertats’ botten
af de från mörka ögon skjutna skotten.
Sc kola n der, Skrifter, III. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
