Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124 LUISELLA.
Om äfven stort kan rymmas i det lilla —
jag talar nu om konstverk, väl förstådt —
så är och blir det dock bestämdt en villa
att såsom storverk anse något smått;
och »kabinettskonst» är visst icke illa,
men, om det hade funnits sådan blott,
då skulle bildningslågan, föga spriden,
ha smugit, likt en tjuf, igenom tiden.
Nej; konstens mål är klarhet, ljus för alla,
och för dess storhet fordras stora fält.
Den skall ej smeka blott, den bör befalla,
ej locka blott, men äfven mana gällt
och till altarets fot nationer kalla
och värma dem, tills råhetsmalmen smält.
Om se’n förfining går till öfvermätthet,
då är att verka stort ej någon lätthet.
Just sådan öfvermätthet är den sjuka,
hvaraf det franska folket tyckes tärdt,
och tröttad jord är magrare att bruka
än den, som ännu inga frukter närt.
Paris såg hos Couture det bleka, mjuka,
i »Roms förfall», stort och beundransvärdt.
men, sjelf förfallen, älskar nu publiken
blott det, som passar för pygméers riken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>