Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H6 LUISELLA.
Om Luisella kunnat tiga bara,
när hon såg draken stiga upp ur dyn,
då hade icke varit någon fara.
Men, om en klippa faller ner ur skyn
och hotar krossa, hvem kan då väl svara,
att man om hjelp ej ber en mild försyn?
Så Luisella äfven hördes skria:
»Hu! — Rapanucci — heliga Maria!»
Hvar en, som gått på jagt och vet, hur hunden
i språngets värsta fart gör tvärt arrête,
med blicken blodsprängd skarpt vid offret bunden
och kroppen skälfvande — han äfven vet,
hur mannen, som just börjat stora runden
uti Paris, stod stel af häpenhet,
då villebrådet, kändt af röst och namnen,
så godt som flög den sökande i famnen.
Han gick till porten och begynte ringa.
Der mötte honom strax monsieur Pouchot,
så kärf och bitande som slipad klinga
och utan lust att något skämt förstå.
Nu hjelpte intet hot och väsen, inga
försök att gråta ville här förslå,
och väktarns galla började att jäsa,
så han slog porten till för bedjarns näsa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
